I internationella jämförelser placerar sig Finland regelmässigt högt upp när det handlar om medborgarnas förtroende för staten och de politiska processerna. Men samtidigt är andelen människor som tror att de kan påverka de politiska processerna liten här jämfört med andra länder med högt förtroende. OECD kallar det för ”paradoxen i det finländska samhälleliga deltagandet”.
Inom sitt projekt ”Demokrati och delaktighet” undersöker den offentliga tankesmedjan Sitra olika sätt att förstärka medborgarnas delaktighet i beslutsfattandet. Under våren har man låtit genomföra en enkätundersökning med 4.000 svarande medborgare och 1.189 svar från förtroendevalda (1.189 stycken) och förvaltningsanställda tjänstemän (303 stycken) där man frågar hur parterna helst vill kommunicera om samhällspolitiska frågor.
Resultatet visar sammanfattningsvis att medborgarna föredrar anonyma, enkla och digitala metoder för att uttrycka sina politiska åsikter och för att påverka samhället. Medan beslutsfattarna hellre vill att medborgarna tar personlig kontakt och möts ansikte mot ansikte.
68 procent av medborgarna svarade att de kan tänka sig att delta i samhällsdiskussionen genom att skriva under upprop på nätet i olika frågor. Den metoden stöddes bara av 15 procent av beslutsfattarna. 42 procent av medborgarna uppgav att de tycker att webbdiskussioner är en bra metod, medan bara 20 procent av beslutsfattarna tyckte samma sak. Webbröstning hade stöd av 82 procent av medborgarna och 53 procent av beslutsfattarna.
Sociala medier har på gott och ont förändrat hur vi betraktar våra möjligheter att delta i samhällsdiskussionen. Det är betydligt enklare att skriva ett inlägg på sin Facebookvägg eller i en grupp med andra likasinnade, än att skicka ett brev till en politiker eller skriva en insändare i tidningen. Responsen är dessutom blixtsnabb i form av lajks och kommentarer.
Vi vill kommunicera snabbt och vi är vana vid att få publicera våra åsikter i små och stora frågor. Den här utvecklingen måste vårt parlamentariska system förhålla sig till, men utan att ge upp den nödvändiga tröghet som en rättssäker förvaltning måste ha. Det är ett komplicerat dilemma när det blir allt svårare att få människor att engagera sig politiskt, i synnerhet unga människor. En vanlig invändning är att det politiska systemet upplevs som för långsamt.
Att låta mindre lokala frågor som ligger nära kommuninvånarna avgöras i snabba folkomröstningar på nätet kan låta direktdemokratiskt och fint. Men risken är stor att bara de väldigt engagerade röstar. Vad gäller upprop och webbdiskussioner är det svårt att bedöma deltagandet och representativiteten.
Åland har ett specialläge i förhållande till resten av landet på grund av sin litenhet i kombination med sina stora mängd förtroendevalda i alla kommuner. Möten ansikte mot ansikte sker varje dag. Men frågan om hur vi ökar det demokratiska deltagandet är i allra högsta grad aktuell här också. Även här brottas vi med problemet att locka in nya politiska förmågor på banan.
Petter Lobråten
tel: 26 633
