Alla förtjänar en värdig och fin ålderdom och vi har alla ansvar för att skapa förutsättningarna.
Istock
Alla förtjänar en värdig och fin ålderdom och vi har alla ansvar för att skapa förutsättningarna.
Foto: Istock
Foto:

Bild

Att åldras ska inte vara sorgesamt

Med kunskap och fler förebyggande åtgärder kan vi hjälpa fler äldre att få en så värdig och bra ålderdom som möjligt.

”Depression är det största hotet mot en god ålderdom”, sade geriatrikprofessorn och överläkaren Yngve Gustafsson, när han på inbjudan av Demensföreningen härom veckan föreläste digitalt på Åland om depressioner hos äldre med demenssjukdomar. (Se Ålandstidningens artikel i gårdagens tidning.)

Med åldern ökar risken för att drabbas av depression. Äldre personer blir av naturliga skäl utsatta för en rad psykosociala stressande faktorer som att förlora sin partner, uppleva en försvagad kropp och åldersförändringar i hjärnan, drabbas av svåra sjukdomar och pådyvlas en ny social identitet när omvärlden börjar betrakta en på ett annat sätt än tidigare vilket i förlängningen kan skapa existentiell ångest.
Depression påverkar livskvaliteten mycket mer än andra sjukdomar och är faktiskt mer malign än både cancer och hjärtsjukdomar bland de äldre, förklarade Yngve Gustafsson.
Med depression ökar risken för att utveckla demenssjukdom, samtidigt som demenssjukdom ökar risken för depression. Ett huvudbudskap i hans föreläsning var att varna för övermedicinering av deprimerade äldre med demenssjukdom eftersom effekten kan bli rent kontraproduktiv.

Därför är det viktigt med förebyggande åtgärder. Yngve Gustafsson exemplifierar med att underlätta för äldre att kunna bo nära där de bott tidigare i livet. Att ha nära till naturen. Att ha tillgång till fysisk aktivitet vilket förebygger både depression och demenssjukdom, liksom social samvaro som gemensamma måltider tillsammans med andra. Det borde finnas fler alternativa boenden tills man behöver vårdboende, slår geriatrikprofessorn fast.

Ålands radio rapporterar om en annan av Demensföreningens föreläsningar, på temat ”Sexualitet – en viktig del i att upprätthålla hälsa under åldrandet”. I den lyfter hälsovårdaren Caroline Staffas problemet med att äldre ofta blir avsexualiserade inom vården, som om sexlusten skulle försvinna bara för att man inte längre är fertil. Hon säger: ”Det finns en väldigt bra fråga som alla inom vården borde ha med när de tar upp information om sin patient. Exempelvis genom att säga: ’Det är vanligt med sexuell påverkan vid psykisk depression, hur är det för dig?’”.

Äldre människor fungerar inte annorlunda från yngre vad gäller behovet att få de vanliga mänskliga grundbehoven tillgodosedda. Det kan vara bra att påminna sig om i ett samhället som tenderar gömma undan våra gamla och hylla ungdom som en kvalitet snarare än en åldersmarkör.

Som bekant är psykisk ohälsa ett folkhälsoproblem inom alla åldersgrupper i dag, även om orsaker och symtom skiljer sig åt. Enligt statistiken drabbas var fjärde kvinna och var sjunde man någon gång i livet av depression. Världshälsoorganisationen WHO klassar depression som den tredje viktigaste orsaken till ohälsa i hela världen.
En tungt vägande riskfaktor för såväl gammal som ung är den ofrivilliga ensamheten.

Av kända demografiska skäl blir våra äldre fler och fler. Att hjälpa dessa våra föräldrar och föregångare att få uppleva en så värdig och frisk ålderdom som de individuella förutsättningarna tillåter, borde vara en hjärtefråga för oss alla.

Petter Lobråten

tel: 26 633

Hittat fel i texten? Skriv till oss