En sökning på ordet ”menstruation” i Ålandstidningens digitala arkiv ger 19 träffar. Inte 19 träffar det senaste året, utan 19 träffar sedan år 1997. Söker man i stället på ordet ”mens” ökar visserligen antalet artiklar, men många är de inte i relation till att ämnet berör halva befolkningen under upp emot fyra årtionden av livet.
Nej, menstruationen har varit något som man inte ska tala högt om, trots att den periodvis, och inte minst i länder där den månatliga blödningen är betydligt mer stigmatiserad än hos oss, kan påverka kvinnors liv i ganska hög grad.
Än mindre talas det om de menstruationsskydd i form av bindor, tamponger och menskoppar som kvinnor måste köpa. Ja, ordet ”måste” är korrekt här eftersom produkterna är absolut nödvändiga för den personliga hygienen.
Enbart genom att du är kvinna, och trots att du som kvinna i genomsnitt tjänar mindre än män, påförs du alltså en extra utgift som inte är valbar. Det är en av anledningarna till att det här i grund och botten är en fråga om jämställdhet. Hur stor den totala utgiften blir under en livstid finns det olika uppgifter om, men det handlar om flera tusentals euro.
Som Ålandstidningen rapporterade i måndags går Skottland nu i bräschen och erbjuder, som första land i världen, gratis mensskydd till alla kvinnor. Beslutet var enhälligt, varenda en av de 121 parlamentarikerna som deltog i omröstningen understödde Monica Lennons förslag. Notan förväntas landa på cirka 27 miljoner euro om året.
Åland kunde dock ha varit först. I mars 2001 lyfte Sofia Enros och Johanna Eriksson fram flera förslag inför Ålands ungdomsparlament. De ville se ett införande av ett kommunalt skatteavdrag, att flickor som menstruerar skulle få högre barnbidrag och ett höjt underhållsstöd motsvarande kostnaden för mensskydd till ensamstående föräldrar med döttrar.
Senare samma år förslog socialdemokraten Anne-Helena Sjöblom i en lagtingsmotion att kvinnor skulle få dra av kostnaden för mensskydd i kommunalbeskattningen. Motionen remitterades till näringsutskottet som, efter att ha hört endast en sakkunnig i frågan, slog fast att det här inte var en jämställdhetsfråga:
”Levnadskostnader som kan hänföras till kön finns oavsett vilket kön man tillhör. I stället finns det andra frågor som är av större vikt ur jämställdhetssynpunkt, som t.ex. lika lön för samma arbete oavsett kön”, skrev utskottet i sitt utlåtande och föreslog i nästa andetag att den skulle förkastas.
Utskottets ordförande framhöll i debatten att lagtinget, om frågan verkligen handlade om jämställdhet, borde kolla även på könsrelaterade kostnader för män.
Det är ett uttjatat argument, för män har helt enkelt ingen motsvarande utgift som baserar sig enbart på biologiska faktorer, att till exempel hålla efter ansiktsbehåringen är snarare en kulturell och social konstruktion.
Utskottets vice ordförande ansåg i sin tur att ”om damerna är lite framåt ser de till att mensskydden finns att köpa på apoteket, för då får man som vanligt avdrag i kommunalbeskattningen”. Eller för att använda klarspråk: Mens är ett kvinnoproblem och kvinnoproblem får det täcka könet se till att lösa på egen hand.
Det finns i dag en möjlighet för EU-länderna att sänka momsen på mensskydd, och flera länder har också gjort det. Frågan har diskuterats i Finland, men landet har fortfarande en av de högsta momssatserna i EU på de berörda produkterna. Mervärdesskatten på mensskydd är hela 24 procent, jämfört med till exempel 10 procent på hälsoprodukter och 14 procent på matvaror. Det naturliga vore dock att samtliga nödvändiga hygienprodukter omfattades av den lägre skattesatsen på 10 procent.
Men är då Åland Finlands pantfånge i frågan? Svar nej.
Ett verktyg som kunde användas här är det som föreslogs för snart 20 år sedan, det vill säga att införa ett schablonavdrag i kommunalbeskattningen. Eller varför inte göra som man i Skottland gjorde för två år sedan – börja med atterbjuda skolelever och studerande på de högre nivåerna gratis tamponger och bindor?
I Skottland berör förändringen 1,6 miljoner kvinnor. På Åland bor jämförelsevis, enligt Åsubs ”Statistisk årsbok”, cirka 7.700 kvinnor i åldrarna 12-55 år.
Ett flertal politiker uttalade sig i måndagens Ålandstidningen positivt om Skottlands senaste initiativ och både Centerns och Hållbart initiativs lagtingsgrupper skriver i en insändare i dagens tidning att de med intresse ska följa hur den skotska reformen genomförs: ”Frågan har ett jämställdhetsperspektiv, men den angår oss alla – både kvinnor och män. Det gäller att undvika polarisering för att så snabbt som möjligt nå resultat.”
Uttalandena visar att tiderna förändrats, och att vi kommit en bit på vägen sedan lagtinget senast hade upp saken till diskussion. Men varför nöja sig med att vänta på utfallet av Skottlands ändring? Ett första steg kunde vara att åtminstone sätta igång och utreda kostnaderna för de olika alternativen.
