AI har varit på allas läppar sedan chattroboten ChatGPT lanserades av forskningsbolaget OpenAI den 30 november i fjol. AI är i och för sig ingenting nytt, men det är först nu som allmänheten fått se att AI blir alltmer likt oss människor.
Fascinerande, eller skrämmande. Beroende på vem man frågar.
Redan i dag kan AI gör många saker bättre och framför allt betydligt snabbare än människor och oavsett vad man tycker om utvecklingen är den oundviklig. I dag finns ännu inget generellt AI, alltså ett AI som kan göra många olika saker och fungera som oss människor, och det råder ännu olika åsikter kring huruvida en maskin någonsin kommer att kunna uppnå full mänsklig intelligens, men klart är att maskinintelligensen kommer att förändra hur vi lever våra liv.
Det föranleder flera viktiga frågor och den allra största är kanske den om vad som händer med våra jobb. Det går att hävda att tekniska innovationer länge påverkat arbetsmarknaden, men risken är att samhället inte klarar av att hänga med om utvecklingen går för fort. Vad gör vi när tekniken konkurrerar ut oss på arbetsmarknaden?
AI är redan i dag fullt kapabelt att ersätta människor inom många områden, och fler står för dörren. På Åland har AI och automatisering under de senaste åren till exempel ersatt jobb inom marknadsföring på Paf, och kollegan Felix Quarnström berörde i en ledare förra veckan frågan om hur Åland kan dra nytta av den teknologiska utvecklingen.
Ett vinstdrivande företag har förstås inget intresse i att fungera som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, utan eftersträvar kostnadseffektivitet. Men det är viktigt att teknikutvecklingen inte ytterligare driver på skillnaderna i samhället.
Ta jordbruk som exempel. I framtiden kommer den teknologiska utvecklingen göra det möjligt att helautomatisera jordbruket nästan helt utan inblandning från människor. Ett sådant skulle kunna tillhandahålla mat till människor till en betydligt billigare kostnad än ett jordbruk bemannat med mänsklig personal. Men om ägaren av en gård fortfarande säljer sina varor till högstbjudande och behåller vinsten själv leder det till stora ekonomiska skillnader och ojämlikheter i hur maten fördelas i samhället.
Den dagen som folk på riktigt börjar förlora sina jobb till förmån för robotar är det därför viktigt att samhället är på tårna och gradvis själv driver övergången till en maskindriven ekonomi. Då kan den teknologiska utvecklingen komma hela samhället till nytta.
AI kommer sannolikt också att förändra behovet av utbildning. I dag går vi i skolan och utbildar oss för att i framtiden vara kvalificerade för att få ett jobb på arbetsmarknaden. Men vad finns det för behov att gå nio år i grundskola, tre år i gymnasium och fem år på universitet när det ändå finns en maskin som producerar ett bättre och snabbare resultat när vi är klara?
En annan och kanske minst lika viktig fråga är människors mående. Att människor i dag mår sämre än någonsin har delvis att göra med den teknologiska utvecklingen. Det är svårare att hitta ett syfte i dag än det var för hundra år sedan, och det lär definitivt inte bli lättare den dagen maskiner på riktigt börjar konkurrera ut oss på arbetsmarknaden.
Den teknologiska utvecklingen lär också sätta fart på frågan om hur vi finansierar samhället. Det är möjligt att vi måste se över dagens system om alla medborgare också i framtiden ska ha samma grundtrygghet som i dag.
Klart är att AI-revolutionen kommer att kräva en samlad insats från hela samhället och att det finns viktigare motiv än vinst i den här förändringsprocessen. Lyckas samhället kan vi förhoppningsvis se fram emot en framtid där maskinerna gör de tråkiga sakerna och vi människor får mer utrymme för fritid och det kreativa och värdefulla i livet.
Kevin Eriksson
