Låt oss värna det åländska badvettet

Drunkningar är ofta ljudlösa och blixtsnabba. Man föreställer sig gärna ett inledande sprattlande och frustande, men faktum är att när huvudet väl är under vattnet hörs ingenting av kroppens kamp. Ögonen, inte öronen, är den övervakande förälderns viktigaste verktyg för att låta badutflykten sluta i samma idyll som den började. 

Hinnan mellan ännu en vanligt vardag och den skrikgråtande livsförändrande katastrofen är tunn som ett ögonlock. 

I snitt drunknar 145 personer i Finland årligen. Åtta av tio är män, många är äldre. Hälften av olyckorna sker under sommarmånaderna. Bland de vuxna är ofta alkohol inblandat. Men till riskgrupperna hör även barn under tre år. 

De senaste dagarnas finländska facit är extra svart med flera allvarliga tillbud. I Sverige larmar Svenska livräddningssällskapet om en liknade ökning av badolyckor denna sommar.  

Simkunnigheten sjunker generellt i Finland. Bara drygt hälften, 55 procent, av eleverna i årskurs sex uppfyller den nationella definitionen på att vara simkunnig. 2016 låg siffran på drygt tre av fyra, 76 procent. Möjliga förklaringar är pandemins stängning av samhället, nedskärningar i kommunal simundervisning och bristande prioriteringar. 

Men till skillnad från grannregionerna fortsätter Åland att gå emot trenden, med mycket få drunkningsolyckor. Man får leta noga i tidningsarkivet för att hitta drunkningstillbud som emanerat från land och inte från någon av den stora färjorna. 

De många simskolorna är naturligtvis en avgörande förklaring. Simkunnigheten är god och ösamhällets respekt för havet fortfarande intakt. Ett värdefullt projekt är även den simskola speciellt för vuxna inflyttande som Mariehamns stads integrationsenhet arrangerar tillsammans med Folkhälsan. Simkunnighet är ingen självklarhet om man inte fått den med sig från början.

Förutom den självklara mänskligt moraliska skyldigheten att se efter sitt barn, har man som förälder även ett straffrättsligt ansvar. På grund av den oroande drunkningsutvecklingen i Finland har polisen sett sig påkallad att skicka ut ett extra pressmeddelande om att man alltid gör en utredning av dödsorsaken efter drunkningsolyckor. Om polisen misstänker, till exempel, att någon försummat sin skyldighet att hålla tillsyn över sitt barn, utförs en brottsutredning. Brottsrubriceringarna kan till exempel vara utsättande och dödsvållande.

Men så långt behöver det alltså sällan gå här på Åland, tack och lov. Ålänningen i gemen har ännu koll på de enkla råden: Använd flytväst i båt. Hoppa över simturen om du är berusad. Små barn får aldrig lämnas obevakade i vattnet. Helst ska man som förälder alltid befinna sig inom en armlängds avstånd. Och lägg för all del bort mobiltelefonerna och håll ögonen på barnen i vattnet.

Möjligen kan vi, precis som alla andra i den uppkopplade världen, behöva jobba lite extra på det sista rådet.