Landbaserade näringslivet får betala priset igen

Debatten om den nya åländska tobakslagen är viktig, men också oroväckande. Som företagare i den åländska detaljhandeln reagerar jag på hur lagförslaget slår, framför allt mot vem. Socialminister Arsim Zekaj lyfter barnens hälsa, vilket självklart är centralt. Men då måste vi också våga vara ärliga med var problemen faktiskt finns.

Landskapsregeringens förslag innebär att det landbaserade näringslivet åläggs nya kostnader och begränsningar. Tobaksprodukter, som redan idag är neutralt förpackade och placerade bakom disk, ska nu döljas i särskilda skåp. Ett regelpaket riktat mot de butiker som redan följer stark lagstiftning.

Det här riskerar att bli ännu ett slag mot butiker, särskilt på landsbygden. Att Centern, som ingår i LR och säger sig värna landsbygden, ställer sig bakom detta förslag är förvånande.

Samtidigt är situationen till havs en annan. Ombord på färjorna säljs tobaks- och nikotinprodukter helt öppet i showroom, utan neutrala förpackningar, utan smakbegränsningar, utan displayförbud och utan egentlig tillsyn. Hur kan LR försvara en sådan dubbelmoral?

I lagberedningen har rederiernas hot om utflaggning fått väga tungt. ÅMHM saknar resurser att bedriva tillsyn till sjöss, LR väljer att inte reglera försäljningen på båtarna alls. Men om bristande kontroll är problemet, varför stramas då reglerna åt på land? Det är inte rimligt att göra skillnad på land och hav. Barn vistas inte endast i butiker på land. Vi måste kunna kräva likabehandling också i folkhälsopolitiken.

Samtidigt växer en svart marknad fram. Som medlem i ANDTS-kommittén har jag tagit del av lägesbilder. Det verkliga problemet bland unga är inte cigaretter eller snus, utan smuggelvaror som wapes och nikotinpåsar ofta köpta på andra ställen, som sedan säljs vidare i skolmiljöer och på gatorna.

Att rikta lagstiftning mot dem som redan tar ansvar, men blunda för den faktiska tillgängligheten till unga, är att skjuta bredvid målet. Social- och miljöutskottet konstaterar enhälligt att det är de landbaserade företagarna som påverkas mest av lagförslaget. Det borde vara en varningsklocka.

Vi behöver använda vår självstyrelse för att skapa rättvisa, inte undantag för starka aktörer. Lagstiftning måste vara verklighetsförankrad. Det får inte bli ett spel där man vinner på att stå utom räckhåll för tillsyn. Det landbaserade näringslivet kämpar redan med skattegräns, producentansvar och höga frakter. Jag förstår att sjöfartens verksamhetsidé främst är att konkurrera med annan internationell sjöfart och sjöfarten är viktig för Åland.

Men lagstiftaren har ett ansvar att inte förstärka obalansen mellan hav och land, utan att skapa rimliga och rättvisa villkor för företagare på hela Åland.

Anders Holmberg (M)

Politiker och företagare