Skicka in en insändare
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, miljöpåverkan är inga fristående fenomen, utan helt enkelt symptom på mänsklighetens framfart. Alla livsmiljöer och överlevnad formas av människan, såsom träd, grödor, boskap till övergödning av sjöar och hav. Även utsläpp av giftiga ämnen och smältande isar.
Allt liv som vi känner till existerar i något som heter biosfären. Biosfären är ett cirka 20 kilometer tunt hölje runt jorden, ungefär 10 kilometer under oss och 10 kilometer över oss. Den är mindre än en procent av jordens diameter, där livet har uppkommit och evolutionen pågår. Om jorden skulle vara ett äpple så är biosfären tunnare än skalet på äpplet!
Men vem bryr sig egentligen? Vi har mer än fullt upp med världspolitiken, krig i Europa, svängiga räntor och allt dyrare kaffe.
Klimatet har ju alltid varierat, kanske du tänker. Det kan inte vara möjligt att vi människor har blivit en så global kraft att vi omformar biosfären.
Ja, man kan tro det. Men med lite fakta om hur verkligheten ser ut i dag, framgår det tydligt att det är vi som är skyldiga till jordens problem.
Om vi lägger ihop biomassan (vikten) hos oss människor med alla våra tamdjur och boskap, då är bara sex procent av biomassan vilda däggdjur.
Alltså, i princip är bara 6 stycken av 100 däggdjur vilda i dag.
Om världens alla skogar vore en fotbollsplan, så skulle ursprunglig skog vara mindre än de två straffområdena, cirka 18 procent.
Nya ämnen och substanser, som plaster, läkemedel, industrikemikalier, giftiga ämnen, flödar numera överallt i biosfären och även inuti våra kroppar. Vi har till och med plast i våra hjärnor i dag!
Men vi måste inse att klimatutmaningen inte handlar om att rädda klimatet, eller rädda miljön, eller att bevara naturen.
Utan om att skapa bästa möjliga livsförutsättningar för vår egen utveckling, för vår arts välbefinnande och överlevnad i biosfären.
Det handlar även om samhällens, civilisationers och om kommande generationers framtid i den levande biosfären.
Det handlar om oss, om oss människor, och det är bråttom.
Vindkraftverken dödar säkert en del organismer. Men om vi förstör det globala habitat (livsmiljö) där organismer lever och reproducerar sig, då har vi ett betydligt större problem som på sikt kommer att förstöra även människans livsmiljö och bli omöjligt för oss att leva i.
Så vi behöver andra miljövänliga energikällor för att få bort den fossila energin fortast möjligt.
Kostnaden kommer att bli högre ju längre vi väntar på att åtgärda problemen med att reda upp hav och annat som vi skitat ner, förstört och utrotat.
Om vi överhuvudtaget kommer att kunna göra det!
Så när Norrhavets vänner sitter på sin veranda och ser vindkraftverken, så får de kanske tänka om. Att “int e dom vackra” men på sikt bidrar de till att vi får ett mer levande norrhav. Och att de områden på 55.000 kvadratkilometer i Östersjön som är döda (syrefria) kanske inte blir större.
Conny Häger
