Kommunerna behöver mer långsiktiga förutsättningar

I en insändare i Ålandstidningen 28.10 jämför lagtingsledamot John Holmberg församlingarnas organisationer och utmaningar med kommunernas och landar i att samgående är lösningen på diverse bekymmer. Med andra ord är det äpplen och päron som jämförs.

För att delge fakta till debatten är det inte kommunerna i sig som kostar stora summor pengar. Den allmänna förvaltningen utgör de facto nätta två procent av kommunernas samtliga nettodriftskostnader per år. Sammanslagningar leder, som konstaterats flera gånger i undersökningar och utredningar, inte till några stora inbesparingar och två minus i den här ekvationen blir inte heller ett plus.

Den kommunala verkligheten angrips på inget sätt med stängda ögon. Verkligheten innebär att landskapsregeringen ålägger kommunerna att producera service och sedan möjliggör serviceproduktionen på hela Åland via landskapsandelssystemet. Landskapsandelarna har inte följt med kostnadsutvecklingen och att kommunerna efterfrågar höjda landskapsandelar handlar sist och slutligen om kommuninvånarnas plånböcker.
På temat samhällsutveckling vore en mer relevant fråga att ställa; varför har kostnaderna ökat så mycket? Landskapets kostnader har sedan 2015 ökat med 31 miljoner euro, respektive summa för kommunerna är 22 miljoner euro. Det är en verklighet att ta med till framtiden, där kommunförbundet efterlyser ett mer långsiktigt handlingsutrymme istället för det ryckiga och ständigt brådskande beslutsmönster som formar kommunernas verksamheter nu.
Minna Hellström
Förbundsdirektör Ålands kommunförbund