Foto:

Svar på Jonas Bladhs ledare i Ålandstidningen

Svar på Jonas Bladhs ledare i Ålandstidningen 27.3
Roligt att Ålandstidningens ledarskribent Jonas Bladh aktivt tar del av den journalistik Ålands radio producerar. Jag vill också tacka för diskussionsöppningen, det är välkommet med en sund och initierad debatt om vad public service på Åland är och ska vara.

Bladh har noterat att vi lägger mer vikt vid vad vi skriver på vår webbsida. Texterna är inte längre så kallade överskrifter för vad lyssnaren väntas höra i ljudinslaget kopplat till artikeln, utan snäppet mer ingående än så, dock ändå betydligt mer sparsamt hållna än de flesta tidningstexter. Med något enstaka undantag skulle den absoluta majoriteten av artiklarna betraktas som korta eller mycket korta i en dagstidning.

Bladh skriver att antalet artiklar helt utan länk till ett ljudinnehåll ökat. Det är inte min uppfattning. Ibland kan ljudinnehållet publiceras med någon timmes fördröjning.

Som Bladh antyder är den mediala mångfalden utan tvekan ett åländskt trumfkort, och public service måste i sitt agerande ta viss hänsyn till privata mediers verksamhetsmöjligheter. Samtidigt behöver public service förhålla sig till en medial verklighet där i synnerhet yngre publiksegment är allt mer fjärmade från lineär radio och tv, i sin traditionella bemärkelse. Public service-förpliktelsen – strävan att nå ut till alla – kvarstår.
Hänsynen mot privata medier måste alltså också vägas mot ålänningarnas rätt att få valuta för pengarna de erlägger i medieavgift. ÅRTV behöver betjäna även den publik som av olika anledningar är svår att nå via analoga och digitala radiosändningar. Att uppfyllelsen av public service-uppdraget på 2020-talet i viss mån förutsätter att vi arbetar med text hoppas jag på förståelse för. Även om vi i huvudsak är inriktade på att producera ljud behöver vi i text ge publiken en bättre uppfattning om den journalistik vi verkligen producerar.

Bladh skriver också om ÅRTV:s finansiering. Här vill jag påminna om att en väsentlig del av medieavgiften går till att betala för utsändning av finska och svenska tv- och radiokanaler på Åland. Räknad per capita är ÅRTV:s finansiering väldigt anspråkslös jämfört med närregionerna.

Ytterligare har Bladh noterat titelbytet. Titeln redaktionschef är en kvarleva från tiden då kanalen var en del av Rundradion, med en ytterst ansvarig chefredaktör i Helsingfors. Efter 26 år som självständig kanal var det på tiden med detta förtydligande. Chefredaktör är heller ingen titel förbehållen pressen utan helt vedertagen också inom etermedia.

Heidi Grandell-Sonck
Chefredaktör, Ålands radio
Jonas Bladh svarar:
Det är trevligt att Heidi Grandell-Sonck välkomnar en debatt om Ålands radio och tv:s verksamhet, så har inte alltid varit fallet under tidigare radioledningar.
Beskedet att ÅRTV lägger mer vikt vid det skrivna ordet bekräftar den trend jag skrev om, men leder också till frågor. I såväl Finland som Sverige har en diskussion kring public service påverkan på kommersiella medier förts, och såväl finska Yle och svenska SR och SVT har uppmanats att korta ned sina textlängder för att inte ha en negativ påverkan på mediemarknaden. Nu väljer ÅRTV att gå åt motsatt håll.

I min ledare ställde jag frågan om ÅRTV fått ett nytt uppdrag av landskapsregeringen, men Heidi Grandell-Sonck gör klart i sitt svar att så inte är fallet. I stället är det ÅRTV självt som fattat beslut om att utöka sitt skrivna utbud på hemsidan, i praktiken att skapa en nättidning. Det är här problemet ligger, så som jag ser det.
Om offentlig verksamhet, vilket skattefinansierade Ålands radio och tv måste anses utgöra, utökar sitt verksamhetsområde på ett sådant sätt att det påverkar privatägd verksamhet negativt bör detta vara ett beslut som fattas av LR eller lagtinget, inte av bolaget självt för att man vill göra så. Här är en politisk debatt nödvändig, vilket jag också efterlyste i ledaren.
Till sist helt kort om finansieringen. Heidi Grandell-Sonck skriver att en väsentlig del av medieavgiften går till att betala för finsk och svensk tv och radio. Den väsentliga delen utgör knappt 16 procent av de drygt 2,5 miljoner euro som ÅRTV tilldelas av landskapet i år.

Jonas Bladh
Ledarskribent

Hittat fel i texten? Skriv till oss