Val utgör grunden för ett demokratiskt samhällssystem. I val röstar medborgarna fram den eller de kandidater som under en viss period ska företräda dem i ett beslutande organ. De som blir valda ska representera sina väljare.
Så fungerar inte riksdagsvalet på Åland.
På Åland väljer vi bara en person till riksdagen. Ett sådant val förutsätter ett majoritetsval. Problemet är att vi tillämpar ett proportionellt valsystem. En ren kopia av hur det är i övriga landet. Finland är indelat i valkretsar och från alla valkretsar väljs ett visst antal personer till riksdagen. Från Ålands valkrets väljs bara en person. Partierna på fastlandet skapar listor med sina bästa kandidater på varje lista. Kandidaterna tillhör förstås samma parti för att listan ska säkra vissa ideologiska värderingar.
Det är inte politiskt optimalt att ha kandidater med olika ideologier på en lista. Du röstar exempelvis på en samlingspartist och en svenska folkpartist kommer in. Exemplet är snarlikt en aktuell lista på Åland. De övriga kandidatlistorna på Åland är ideologiskt enhetliga. I Ålands radios granskning har det framkommit att huvudkandidaten på den ideologiskt blandade listan har mera gemensamt med Socialdemokraterna och Hållbart initiativ än med Samlingspartiet.
Varför finns det då inte en lista med kandidater som representerar Centern, Socialdemokraterna och Hållbart initiativ? Det beror på den politiska kohandel som föregår uppställandet av kandidater på listan med huvudkandidaten. Den kohandeln går ut på att åtminstone stänga ute en socialdemokratisk kandidat. Under min tid i lagtinget gjordes åtminstone en utredning om att förändra riksdagsvalssystemet till majoritetsval. Utredarna dolde inte särskilt väl sitt syfte.
Med andra ord är de ansvariga politikerna beredda att hålla fast vid ett valsystem som varken är rättvist eller demokratiskt för att utestänga en eller flera kandidater. Om någon inbillar sig att min ståndpunkt är rent ideologisk så svarar jag att fråga vilken statsvetare som helst som sysslar med valsystem om deras syn på saken.
Det proportionella valsystemet bygger på något man kallar jämförelsetal. Det betyder att man räknar ihop samtliga röster på en lista och den kandidat på varje lista som fått mest personliga röster erhåller listans jämförelsetal. Den kandidat på listan som fått näst mest röster får halva jämförelsetalet och så fortsätter man att dela tills alla fyra kandidater har ett jämförelsetal.
I årets val har vi fyra listor. Alla vet att listan med huvudkandidaten får mest personliga röster och listan får det största jämförelsetalet. Vem som blir ersättare är mera ovisst men att det blir en av de två andra kandidaterna på samma lista som huvudkandidaten är en kvalificerad gissning. Detta oberoende av hur många personliga röster de två lyckas skrapa ihop. Det betyder att en eller flera kandidater på någon av de andra listorna kan erhålla fler personliga röster än ersättaren på den vinnande listan. Ett valresultat som klingar falskt eftersom väljarnas röster inte återspeglas i valresultatet.
På valnatten får vi se vem som blir åländsk ersättare till den ledamot som väljs till Finlands riksdag. Är det väljarnas röster som avgör eller är det den politiska sammansättningen av kandidatlistorna som kohandlats fram?
För att väljarnas röster ska avgöra vem som blir vald och vem som blir ersättare bör vi införa ett majoritetvalssystem som garanterar att den vinner som får mest personliga röster och den som får näst mest med röster blir ersättare. Så enkelt är det. Dags att demokratisera valsystemet och rensa ut den politiska kohandel som nu föregår riksdagsvalet Det är väljarna som ska bestämma. Det är det som är meningen med demokratiska val.
Barbro Sundback
