Skeppsbyggnadsindustrin fortfarande en utsatt bransch

Foto:

I Ålandstidningen fredagen den 8 januari läser vi om en renässans för skeppsbyggnadsindustrin, vars aktier koras till kommande vinnare. Det är ju i så fall en välkommen nyhet, men hur ligger det egentligen till?

Skeppsbyggnadsindustrin i Finland har i regel länge haft för höga tillverkningskostnader av vanliga handelsfartyg, men har emellanåt gjort vinster på specialfartyg bland annat isbrytare, såsom flodisbrytare till Sovjetunionen, kabelfartyg och bostadspråmar.

Stora fraktfartygsbeställningar har sedan länge hamnat i Japan och numera även i Kina med till exempel Vikinglinjens nybygge ms Glory nu senast, medan Mayers varvs stora passagerarfartyg byggs här hemma.

År 1986 förenades Wärtsilä och Valmets varv till Wärtsilä Meriteollisuus, som i oktober 1989 gick i konkurs under de mest dramatiska förhållanden. Under senare delen av 70-talet blev jag anställd som konstruktör vid Wärtsilä och snart skönjdes en kommande lågkonjunktur med ekonomiska sparåtgärder.

Finska marindiplomingenjörsföreningen (La Ra Di), som jag är medlem i gick under innevarande år med i CEMT, (Convention of European Marime Technology Societies) som är en sammansättning av europeiska skeppsbyggnadsingenjörsföreningar från olika EU-länder. Tack vare sammanslagningen får föreningarna nu mycket bättre överblick och insyn i klassificeringssällskapen och med det en bättre uppföljning inom den Internationella Maritima Organisationen IMO.

Hans Palme, skeppsbyggnadsingenjör

Hittat fel i texten? Skriv till oss