För tillfället pågår ett skyndsamt beredningsarbete inom Finlands regering för att ta fram ett lagförslag som ytterligare skulle skärpa gränslagstiftningen. Målsättningen är att säkerställa förmågan att i alla lägen effektivt kunna bekämpa påtryckningar riktade mot Finland, som kan ske genom så kallad instrumentalisering av asylsökanden.
Instrumentalisering innebär i detta fall i praktiken att Ryssland skulle föra ett stort antal flyktingar eller asylsökanden mot Finlands gräns för att försöka överbelasta gränsen och destabilisera Finland, och Europa. För tillfället är Finlands gräns mot Ryssland stängd, men det finns en oro vad som händer efter vintern då man sett aktivitet på den ryska sidan som kan tyda på att man förbereder nästa steg.
Utkastet till lagförslag är inte oproblematiskt, eftersom asylrätten är en internationell förpliktelse som Finland vill leva upp till. Om Finland stänger gränsen på ett sådant sätt att man i praktiken inte kan behandla asylsökningar är det svårt att leva upp till de förpliktelserna. Å andra sidan utformades dessa internationella förpliktelser aldrig för en situation där ett annat land skulle utnyttja asylsökanden för att försöka destabilisera andra länder.
På samma sätt som Ryssland i höst gjort mot Finland gjorde Belarus i större utsträckning mot Litauen och Polen för några år sedan, då man flög upp ett stort antal människor från Mellanöstern för att bussa dem mot gränsen. Oron är att samma sak ska ske mot Finland, och därför tar regeringen fram ett nytt lagförslag.
Utgångspunkten i lagförslaget är att detta handlar om nationell, och Europas, säkerhet vilket skulle motivera att i praktiken begränsa möjligheten att söka asyl under en viss tid, om det sker en hybridoperation mot Finland. Ändringarna som föreslås är ändå så principiella att regeringen bedömer att de enbart kan godkännas i grundlagsenlig ordning, vilket i praktiken betyder fem sjättedelars majoritet. Det är med andra ord inte möjligt att godkänna några ändringar utan att också en majoritet av oppositionen skulle godkänna det. Det är en viktig konstitutionell säkerhetsventil för lagstiftningsprojektet.
Världen har förändrats både genom tillgång till information, desinformation och att länder är redo att använda asylsökanden i hybridoperationer. För tio år sedan hade det varit svårt att tänka sig att Finland skulle förbereda den här typens lagstiftning, även om president Sauli Niinistö redan år 2015 varnade för att en sådan här situation i framtiden kunde uppkomma, då Ryssland den hösten också testade gränsen mot Norge.
För två år sedan var det stort rabalder i riksdagen då man behandlade den gränslag som nu är i kraft, men som inte längre bedöms vara tillräcklig. Trots att De gröna hade inrikesministerposten protesterade partiet i riksdagen mot förslaget, men i vintras kom i stället kritik av partiets presidentkandidat för att nuvarande regering inte stängde gränsen tillräckligt snabbt.
På EU-nivå har också skett en snabb förändring i synsätt och det har funnits stor förståelse för Finlands gränsbeslut. Det finns också en stark uppbackning av Norge och Sverige. Nu planeras alltså en skärpning av lagen. Utlåtanderundan tog slut den 25 mars och visade hur svårt det i praktiken kommer vara att utforma lagen. Grundlagsutskottets uppgift kommer också vara central när förslaget kommer till riksdagen, vilket förmodligen sker denna månad.
Mats Löfström
Riksdagsledamot
