Några ord om efterspelet till det vi kan kalla elhybridsoppan. Det finns många saker som gått fel i denna härva, och Veronica Thörnroos (VT) är ju långt ifrån ensam om att bära skuld. Vem som ska bära största korset kan en tvista om. Men några saker kan vi vara överens om.
”Har jag gjort något olagligt?”, frågar VT sig i media. Ja, det beslut som hon tillsammans med dåvarande regering tog, har av domstol avgjorts vara olagligt. Därav skadeståndet. Att hon själv tycker att det var rätt beslut ändrar inte det faktumet.
Det är också ett faktum att om regeringen Thörnroos hade sett till att betala skadeståndet redan efter det första domslutet, hade åtminstone räntan slutat ticka där och då. Det hade minskat slutsumman rejält .
Ett annat faktum är att VT har sagt saker som inte stämmer med sanningen. En kan kalla det slingra sig eller ha olika syn på verkligheten om en vill, en kan bortförklara det med vaga påståenden, men det förändrar inte det faktum att det som kom ut ur munnen inte var sant.
Ett ytterligare faktum är att talmansrollen är ett ämbete att ha respekt och ödmjukhet inför. Att utåt representera Åland, och i lagtinget opartiskt borga för att lagtingsarbetet sköts respektfullt och lagenligt kräver trovärdighet. En person som sagt osanna saker i ett sådant här sammanhang kan en ifrågasätta trovärdigheten hos.
Det finns också saker att reflektera, spekulera eller konspirera kring. Har VT, som hon insinuerar i en radiointervju, personligen tillgång till konfidentiellt material som skulle sudda bort det hon talat osanning om? Vi hoppas det inte ligger hemma i garaget i så fall, och finns tillhands för den utredning lagtinget uppenbarligen vill ha. Då får hon upprättelse.
Var beslutet att inte underteckna de dokument tjänstemännen bad om underskrift på, ett beräknande drag, för att kunna neka till att ha tagit del av dem? Det är i så fall ett tecken på ett osmakligt maktbegär. VT vill i radion svänga på saken och fråga varför tjänstemännen ville ha en underskrift eftersom det inte är praxis. Den frågan är faktiskt intressant för den säger något om hur det är att vara tjänsteman på LR. En kan fundera på vad för slags ledarskap som lett till att tjänstemännen känner att de behöver vakta sin rygg och ha svart på vitt om de blir kastade åt vargarna.
En kan också spekulera i vad som är bäst för Åland. VT upprepar gång på gång att Åland går först, före henne själv. Men vad är det som gör att det bästa för Åland är att hon sitter kvar som talman? Skulle Åland hamna i sämre dager om hon avgick, är det av den anledningen hon inte avgår? Det resonemanget skulle jag i så fall vilja höra. Är ändå inte de dryga nio månader hon har kvar på posten viktigare för henne själv, än för Åland?
Ensam om att bära skuld är hon inte, och vi har inte sett slutet på konsekvenserna av denna soppa. Men jag har oerhört svårt att tro att VT innehar lagtingets förtroende, än mindre väljarnas. Jag har också väldigt svårt att se att det skulle vara sämre för Åland, regeringen eller lagtinget om VT avgick som talman. Det är bara för VT själv det kunde vara en förlust, och om hon då väljer att sitta kvar, blir uttalandet ”Åland först” ytterligare en osanning.
All respekt för personen VT som sitter i en oerhört pressad sits, oavsett hur en fördelar skulden. Det är tufft och skapar utan tvivel psykisk ohälsa i någon grad. Men talmannen VT har ett ansvar för att på riktigt sätta Åland först.
Cita Nylund
