Hej Ove. Med anledning av din insändare i lördagens tidning vill jag påminna om några saker.
Mina förflugna två meningar i en insändare för över tre år sedan behandlades i lagtinget i ett spörsmål och en misstroendeomröstning. Jag konstaterade i debatten att jag borde ha tänkt efter före, och att jag hellre skulle diskutera politiska sakfrågor än min person. Nuvarande lantrådet Veronica Thörnroos menade då att det uttryckligen var min dåliga personlighet som var problemet.
Så är inte fallet med det spörsmål vi i oppositionen nu lämnat in. Fredrik Karlström är en trevlig och generös människa, och på ett personligt plan sympatiserar jag med hans tydliga ånger. Här handlar det dock om ett politiskt förtroende. Vi har en minister i vår regering som medvetet utsatt ovetande människor för en potentiell smittorisk, i direkt motsättning till de rekommendationer som man krävt att andra ska följa. Vi har en halvhjärtad reaktion från lantrådet. Det finns en oklarhet i hur mycket lantrådet kände till och hur man ska återställa människors förtroende för att reglerna gäller lika för alla. Och det finns en fråga kring hur en minister ska prioritera mellan sitt ministeruppdrag och sina andra privata åtaganden.
Det är som du skriver – som politiker ska man ha folkets förtroende. Det verktyg som finns för en sådan diskussion är att oppositionen ställer ett spörsmål.
Menar du att mitt ”brott” – två dumma meningar i en insändare - var så mycket värre att det förtjänade en misstroendeomröstning, men inte detta?
Nina Fellman (S)
