Populism eller realism

Foto:
Underskottet för budgeten 2021 är 19,8 miljoner, daterat den 22 oktober. Nu har vi läst att Ålands andel av EU:s coronastöd blir 12 miljoner och att vi kan erhålla corona- och Alfridastöd på fem miljoner vardera.

Klumpsumman kommer antagligen att minska. Kanske med 20 miljoner och då kan underskottet uppgå till 30 miljoner med lånebehovet 87 miljoner efter 2021.

Men inte 140 miljoner, som en oppositionsledare sade och knappast 300 miljoner under mandatperioden som en annan oppositionsledare sade.

Normalt går jag inte i debatt med andra oppositionspartier, men i detta läge måste vi vara försiktiga med att lägga fram fake news eller skrämselpropaganda. Verkligheten har redan överträffat de vildaste fantasierna. Förra perioden debatterade jag en gång med ett oppositionsparti och året efter hade det bytt åsikt.

Regeringen ber om en lånefullmakt om 77 miljoner, men John Holmberg (L) har sagt att lånen blir 250 miljoner under mandatperioden.

Efter ett katastrofalt coronaår, med ett budgetunderskott på 80 miljoner och en budget för 2021 med ett underskott om 20 miljoner är lånebehovet 77 miljoner.

År 2022 har vi ingen ”puckel” i intäkterna men med en sparsam budget, så kan underskottet ändå vara 30 miljoner och vi har 110 miljoner i lån. Budget 2023 måste innehålla besparingar och vi kan landa på 130-140 miljoner i lån, vilket är det lånebehov Åländsk demokrati är mentalt förberedda för i dagens läge.

Lån är inget vi vill ha, men att säga nej till lån för denna budget är ren populism. Vad är alternativen? Att skära 30 miljoner eller införa landskapsskatt?

Vår gissning är att landskapets lån ligger på omkring 130-150 miljoner då mandatperioden är över. Med en ränta på 0,45 procent gör det 650.000 i en budget på 400 miljoner. Den som hävdar 250 miljoner får gärna presentera egna analyser.

Regeringen manar till samling och vi hoppas att alla kan hålla sig till realistiska uppgifter.

John Holmberg har även upprepade gånger nämnt att ålänningarna skulle ha en offentlig skuld på 27.000 euro, varav 22.000 euro hänför sig till statsskulden.

Åland erhåller ”sin andel” av statens intäkter förutom ökad statsskuld. Varför och på vilket sätt skulle vi då bli skyldiga att betala ”vår andel” av Finlands statsskuld?

Det finns två stora projekt i budgeten för 2021; en tunnel till Föglö och en bro till Vårdö. Åländsk demokrati kommer att vara med i den parlamentariska kommittén.

Jag röstade emot hybridfärjan, men det innebär inte att vi automatiskt är för en tunnel. ÅLD kommer att granska tunnelalternativet och Vårdöbron med samma nit som Gripöbron. ÅLD är aldrig en gummistämpel.

Till sist vill jag prognostisera när regeringen gör något åt det strukturella underskottet. Det blir nog inte för 2022 eftersom BNP (Ålands ekonomi) då ännu inte har studsat tillbaka. Åsubs prognos är plus 9 procent för 2021. Med ett liknande år för 2022 är det dags för större inbesparingar i budgeten för 2023, vilket blir problem för regeringen. Det är ett valår! Klarar regeringen av det?

Jag tror att enbart en samlingsregering klarar av det. Liberalerna föreslog att partiledarna skulle göra en ny budget för 2021 på två veckor – kanske inte ett seriöst förslag?

Kanske vi i stället måste vara förberedda för en gemensam budget 2023, med eller utan egna ministrar? Vi från Åländsk demokrati är öppna för olika alternativ för Ålands bästa. Det är inte bra för partiet att gå med i en regering, som verkställer hårda nedskärningar, men Ålands bästa går först.

Vi är mentalt redo att ingå i en samlingsregering inför budgeten 2023.

Stephan Toivonen

Åländsk demokrati

Medlem i finans- och näringsutskottet

Hittat fel i texten? Skriv till oss