6. På ett stort vindkraftverk (10MW) består rotorblad av kompositmaterial, som kan väga 60 ton. Navet och tornet av metaller kan väga 1.700 ton. Fundamentet kan vara av betong och väga 5.000 ton. Totalt 3,4 miljarder kilo eller 110.000 kg per ålänning. Rotorbladen lär ”grävas ner”. Kan metallen och betongen återanvänds? Det kallas ”förnyelsebart”. Ohållbart säger ÅD.
7. General Electric räknar med en förlust på två miljarder dollar i vindkraftsdivisionen. Även de stora tillverkarna i Europa gör stora förluster och priset på vindkraftverk har nu svängt och gått upp med 25 procent på en kort tid.
8. Mikroplaster som slits av rotorbladen tar vissa stort allvar. I Finansutskottets öppna hörande om vindkraften sades att det kunde vara några tiotals kilo färg per år – inte mikroplaster. Andra hävdar att 10 procent av vingarna nöts bort på 15 år, vilket skulle göra 300 ton per år på Åland. Norrmän på Youtube hävdar att det rör sig om betydligt mer. Skillnaderna är enorma och vi måste få veta mera om detta. Hur mycket Bisfenol A hamnar i havet?
9. Åland marknadsförs ofta med bilder av orörd natur och en fri horisont i bakgrunden. Vill vi att detta ska vara ett minne blott?
10. På annat håll har planer på vindkraftverk stoppats då man befarat att infraljudet påverkar fiskens vandringar. Hur är det med laxen? Utan lax försvinner laxturismen.
11. Jag har satt ner mycket tid för att försöka hitta svar på mina frågor. För en tid sedan granskade jag en insändare som var mycket positiv till vindkraften och jag noterade många faktafel/sifferfel och alla var fördelaktiga för vindkraften. Då började jag granska olika dokument.
I ett betänkande från finansutskottet står: ”installerad effekt om en gigawatt (GW) och en årsproduktion om 5.250 gigawattimmar (GWh) el”. Detta kräver en kapacitetsfaktor om 59,9 procent.
På regeringen.ax finns: ”Nominell total energieffektpotential ~6 GW. Årlig energiproduktion ~30 TWh”. Det kräver en kapacitetsfaktor 57 procent. Var finns dessa vindkraftverk?
Det finns matematiska fel/tveksamheter om vindkraften. Ska vi ge ett samtycke på basen av presentationer och utredningar som innehåller felaktigheter/tveksamheter?
12. Det sägs att Åland ska tjäna hundra miljoner euro per år. Men det som är inkomst för en är kostnad för en annan. Blir kostnaderna för stora söker de sig bort. I nuläget är de aktuella kommunerna Geta, Saltvik, Kumlinge och Brändö. Går intäkterna till dessa kommuner eller till alla ålänningar?
13. Ålänningarna drömmer om att få billig el. Är detta ens möjligt?
14. Nationernas Förbund införde begränsningar i rätten att äga fast egendom på Åland och finns nu i jordförvärvslagen. Reglerna har bevarat åländsk jord i åländska händer rätt väl.
Nu vill LR att 1.000.000.000 kvm ska överföras i icke-åländska bolags besittning. Vart ägandet sedan går vet ingen. Vicelantrådet Harry Jansson (C) begär detta som miljöminister, men är också ansvarig för jordförvärvslagen. En märklig kombination. Hur ska han sedan försvara våra jordförvärvsregler?
Jag hoppas att han tar tillbaka begäran om samtycke. Vad är samtycke och vad är inte samtycke? Det kräver att alla parter ger sitt samtycke. Ett åländskt jo-nä kan inte gälla som samtycke. Ett frånvaro av nej är inte heller ett samtycke. Vi anser att ett ”samtycke” kräver ett helt enigt lagting.
Åländsk Demokrati utgår ifrån att Ålands lagting inte ger samtycke till fullmakten in blanco att utarrendera en miljard kvadratmeter i detta skede.
Stephan Toivonen
