Fredrika Fellman har i Ålandstidningens nummer den 4.3.2021 gjort ett reportage angående Jomala kommuns hantering av landskapsregeringens anvisningar för grundskolorna. Undertecknad vill härmed framföra min egna oredigerade version och synpunkt på reportaget.

Rubriksättningen ”Jomala gick emot skolrekommendationer” är direkt felaktig då det i landskapsregeringens anvisningar tydligt framgår följande: ”I årskurserna 1–6 rekommenderas att klasserna hålls åtskilda under hela skoldagen. I de valfria ämnena kan undervisningsgruppen bytas om undervisningen inte kan ordnas på annat sätt. Om det exempelvis i högstadiet är omöjligt att hålla isär undervisningsgrupperna, rekommenderas det att man satsar på att hålla avstånd och på hygien samt strävar efter att sköta undervisningen i skift i mån av möjlighet.”

Finska tillhör de valfria ämnena och därför är det möjligt att ha sammansatta grupper bestående av elever från flera olika klasser om undervisningen inte kan ordnas på annat sätt. Det är upp till skolledarna att göra bedömningen om det går att ordna undervisningen på annat sätt. I större skolor där årskurserna består av flera klasser är det vanligt att man schemalägger timmarna så att elever från olika undervisningsgrupper kan slås ihop för att skapa optimala undervisningsgrupper ur ett pedagogiskt perspektiv och även för att hushålla med de begränsade resurser som kommunerna har.

Den jämförelse som journalisten gör med Ytternäs skola är vinklad och behandlar endast hur skolan för närvarande hanterar elever som läser franska och tyska och som i normala fall skjutsas mellan skolorna för att uppnå det som ovan beskrivs angående undervisningsgrupperna. Det framkommer inte hur skolan valt att organisera finskaundervisningen.

Det känns tråkigt när man som journalist ägnar sig åt felsökeri och efterklokhet när vi i skolorna i själva verket gör allt vi kan för att skapa en så trygg situation som möjligt för eleverna. Skolledarna har under det senaste året många gånger fått trolla med knäna för att kunna uppfylla de ständigt uppdaterade anvisningarna som kommit från myndighetshåll utan att för den skull kunna få mera resurser till skolverksamheten, snarare har resurserna minskats. Allt vi gör i skolan utgår från att göra situationen så bra som möjlig för eleverna och att underlätta ev. smittspårning.

Därför känns det extra tråkigt med sådana reportage som Ålandstidningen valt att ta sig an. Skjutjärnsjournalistik som syftar till att svartmåla skolor kommer i det långa loppet att urholka det förtroende som finns för grundskolorna på Åland. Är det den utvecklingen vi vill ha? En av de viktigaste orsakerna till åländska skolelevers skolframgång är det förtroende som finns för det egna skolsystemet hos vårdnadshavare och samhället i övrigt.

Skolan ska också kunna ifrågasättas liksom all annan offentlig verksamhet, men ansvariga redaktörer behöver noggrannare välja vilka frågor som granskas och fundera över vilken effekt det får för debattklimatet i vårt samhälle i det långa loppet. Öppenheten från skolans sida kommer inte att öka då journalister använder sin möjlighet till opinionsbildande på det sätt som Ålandstidningen gör.

Vi lever i en tid där många har det jobbigt. Det skulle inte skada om massmedierna kunde använda sig av en aning mer positiv psykologi i detta utsatta läge.

Mathias Eriksson

Utbildningschef vid SÅHD

Tack för din insändare!

Mediernas roll har under pandemin i mångt och mycket handlat om att förmedla information. Ålandstidningen har genomgående varit mån om en saklig och balanserad rapportering för att inte piska upp stämningen eller skapa rädsla. Men vår roll är likväl att granska det som sker, och de beslut som fattas.

Den aktuella artikeln ställer relevanta frågor kring hur en coronadrabbad skola lyckats ordna undervisningen i enlighet med landskapsregeringens rekommendationer.

Innan publicering fick skolans rektor Pia Axberg läsa igenom artikeln till den del hon och utbildningschef Mathias Eriksson var intervjuade. Hon hade inget att anmärka på. Därtill publicerades i form av en faktaruta samma stycke som citeras i insändaren. Ålandstidningen har inte försökt förvanska fakta på något sätt.

Att det är viktigt med positiva nyheter i en utmanande tid har Mathias Eriksson alldeles rätt i. Det är något vi också aktivt jobbar med.

Sandra Widing

redaktionschef