Då man kommer på tal om ett fartygs storlek förekommer det på Åland missuppfattningar om att ett registerton är garanterat en viktangivelse. Men ett registerton är ju 100 kubikfot och lika med 2,83 kubikmeter och således ett volymmått. Dödvikten däremot anger vikten av vad fartyg kan inta med bunkers, ballast, färskvatten och förråd eller i stort sätt den intagna lastens tyngd vid nedlastning från lättvattenslinjen till i regel Plimsolls sommarbordsmärke. Dödvikten utgör skillnaden mellan det aktuella deplacementet och egenvikten och är således en funktion av djupgåendet och inte enbart lastens vikt.
Volym av lastrum anges antingen som gain- eller som balekubik. Med gainkubik menas den volym av lastrummet inklusive lastluckor, som kan utfyllas av en lättrörlig last, medan balekubiken anger den volym, som kan stuvas innanför balkar, spant och isolering blir alltid balekubik ordagrant här, som exempel återgivet från professor Anders Svenneruds skolkompendium.
På våren 1966 blev skeppsbyggnadsingenjör, sedermera sjöfartsrådet, Lennart Borg, tidigare inspektör vid DNV, ordförande i den svenska delegationen vid IMCO:s internationella plenarsammanträde i Paris för den kommande nya skeppsmätningskonventionen, som innebar att bruttodräktigheten blir ett jämförbart mått på fartygets storlek och därför användbart vid jämförelse mellan olika fartyg. Den nya nettodräktigheten blev ett mått på ett fartygs nyttiga volym men fick inte överstiga mer än 30 procent av bruttot. Konventionen trädde i kraft två år efter att den ratificerats av minst 25 regeringar med en sammanlagd handelsflotta om 65 procent av hela världshandelsflottan.
Mätbrevet ska innehålla storleksangivelserna brutto- och nettodräktigheten. Bruttodräktigheten Gross Tonnage eller GT bestämmes i formen GT = k1 V (V= Volymen) där k1 är en koefficient och lika med 0,2+0,02 log 10. Log10 är den Briggska logaritmen, som fanns förr på de bättre räknestickorna. Tidigare hade man alltid fickräknestickor och även bordsräknestickor med längder kring en halvmeter. V är totala mallade volymen av fartygets alla slutna utrymmen i kubikmeter. För passagerarfartyg tillkommer en korrektionsterm k3 där antalet däckspassagerare och hyttpassagerare tas i beaktande.
Bilfärjor med stora överbyggnader kan k3-koefficienten skapa högre dräktighet, som då slår hårt mot färjor, som seglar korta sträckor mellan färjelägen. Ett fartygs längd är samma som fribordslängden om inget annat angives och bredden är lika med mallbredden liksom är djupet lika med malldjupet. Djupgåendet är största mallade djupgåendet till sommarmärket.
Hans Palme, medlem i La Ra Di.
