I en ny undersökning utförd av Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) på våra åländska ungdomar, kallad ”ungdomsundersökningen”, uppger 44 procent av eleverna i årskurs 1 på gymnasiet att de använder sin skärm mer än fem timmar om dagen och 39 procent runt tre-fyra timmar om dagen. Det är inte mycket tid som tillbringas på fysisk aktivitet efter skolan, med tanke på ovanstående.

Är det här hälsosamt? Den psykiska ohälsan ökar, allt tyder på att detta till stor del beror på stillasittande aktiviteter och påverkan av sociala medier. Hjärnforskaren Katarina Gospic jämför belöningssystemet som aktiveras vid responsen du får via sociala medier med en godispåse – har du tagit en vill du ha mer. Mest kickar får hjärnan när den inte riktigt vet vad som väntar.
Ett tydligt exempel är Snapchat där poäng ges baserat på hur mycket meddelanden man skickar till varandra. Ju fler poäng två personer samlar, desto ”bättre vänner” blir de. Den snabba kicken man får av sociala medier är svår att överträffa av andra vardagsaktiviteter.
Men när övergår detta i att bli ett beroende? Enligt experter på området är det helt enkelt när skärmberoendet börjar påverka övriga livet negativt, när man ignorerar relationer eller börjar isolera sig. Ett problem är att barn och vuxna är lika dåliga på att hantera mobilen. Det blir svårt att säga till ett barn att sluta när man som förälder själv tittar på mobilen var och varannan minut.
Så vad gör vi åt det då? Vårdnadshavare inför gemensam skärmfri tid i familjen i en tidig ålder.
Föräldraansvaret i detta är stort. Så länge vi inte har begränsningsnivåer i hur länge vissa appar och spel kan användas per dygn är det vi som vuxna som måste ta vårt ansvar.
Kunskapen om de negativa effekterna måste också tydligt förmedlas från våra myndigheter. Skolan behöver kontinuerligt markera sig som en läroplats, och fokus bör vara på just det, skolarbetet.

Linda Jansson
Ålands Framtid