Foto:

Frågor till Ilmatar om vindkraftssatsningen

Det var länge oklart för mig vem som skulle driva vindkraftsprojektet då det finns tiotals olika Ilmatarbolag, men under det öppna hörandet klargjordes att det var Ilmatar Offshore. På er hemsida ställer ni frågan: ”Varför ska ett finskt företag bygga havsbaserad vindkraft på Åland?” Ni avser väl då ert moderbolag Ilmatar Energy? Enligt mina uppgifter så ägs det till 88 procent av fyra franska fonder. Resten ägs av finska IWP Partners.

Fråga: Är det inte mer korrekt att kalla bolaget ”franskägt”? För min del spelar det ingen roll om det är finsk, svenskt eller franskägt. Det som oroar många är en kommande kinesisk eller rysk inblandning.
Från hemsidan kan vi se att Ilmatar Offshore har fyra anställda. Från bokslutet 2021 framgår att moderbolaget Ilmatar Energy hade 19 anställda i medeltal. 23 i koncernen. Koncernens omsättning var 12,5 miljoner euro och förlusten var 13,6 miljoner euro.
Alla företagsekonomiska projekt har sina risker. Vindkraftsprojektet har uppskattats till mellan 4 och 12 miljarder euro. Världens tre största tillverkare gör miljardförluster. På annat håll har även investerare gått i konkurs.
Fråga: Anser ni att Ilmatar har de ekonomiska musklerna som behövs för att dra dessa mångmiljardprojekt? Har ni kanske funnit Sampos kvarn? Så hur har ni tänkt garantera att markägaren inte kommer att stå med en massa halvfärdiga vindkraftverk i händelse av en ekonomisk katastrof för tillverkarna eller för Ilmatar?

I årsberättelsen för Ilmatar Energy omnämns många dotterbolag bland annat Ilmatar Offshore, Ilmatar Alajärvi, Ilmatar Laihela och Saarijärvi. Många har namn efter finska orter. Varje vindkraftsprojekt är tydligen ett eget bolag. Det innebär att moderbolaget inte tar större risk än aktiekapitalet för varje dotterbolag. Det innebär också att varje vindkraftspark med lätthet kan säljas vidare.

Fråga: Vilket var det viktigaste syftet till att parkerna läggs i separata bolag och inte ägs direkt av Ilmatar Energy?
I Sverige sägs anslutningarna kosta en miljard SEK per TWh. Det skulle bli 3 miljarder euro på Åland. Jag förstod från det öppna hörandet att Ilmatar skulle stå för alla dessa kostnader och önskar få detta bekräftat i skrift.
Migrän orsakas av en genetiskt betingad överkänslighet. Prevalensen är 30 procent. 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att drabbas av vindkraftverksrelaterade besvär på grund av ljud av olika slag.
Fråga: Hur ser ni på hörbart ljud och infraljud från vindkraftverk och deras långsiktiga effekter på människor, djur och fiskar?

Man räknar med en kostnad om 300.000 euro per MW att riva havsbaserade vindkraftverk. På Åland talas om 500 stycken á 12 MW vilket gör 180 miljoner euro.

Fråga: Vilka garantier kan ni ge för att riva möllorna så att inte markägaren det vill säga landskapet måste betala kalaset?
Ett havsbaserat vindkraftverk (10MW) består av rotorblad av kompositmaterial, som kan väga 60 ton. Navet och tornet av metaller kan väga 1.700 ton. Fundamentet kan vara av betong och väga 5.000 ton. Detta gör 3,4 miljoner ton eller 110 ton per ålänning. Rotorbladen lär ”grävas ner”.
Fråga: Hur mycket av rotorbladen, metallen och betongen kommer ni att kunna återanvändas på ett hållbart sätt?
Mikroplaster slits på rotorbladen. En del talar om några tiotals kilo per år. Några norrmän presenterade i vårt öppna hörande en uppskattning om 93,8 ton/ år för 500 vindkraftverk (15MW) på Åland. Skillnaderna är enorma.
Fråga: Har ni gjort eller låtit göra praktiska experiment? Hur ser ni på mikroplaster och vad vet ni om utsläpp av Bisfenol A från vindkraftverk?

Stephan Toivonen (ÅLD)

Hittat fel i texten? Skriv till oss