Foto:

Elpris på Åland gynnas av nya avtal

Vid några tillfällen har jag talat (och skrivit) för ”Mankalasystemet” som en möjlighet för Åland att få stabila och lägre elpriser i samband med utbyggnaden av havsvindkraften. Perspektivet blir begränsat då vi hävdar att el från vindkraft är billigast. På Nordpool kostar alla former av el de facto lika mycket och i krissituationer blir följderna orimliga. Det gäller alltså att hitta en väg förbi Nordpools prissättning.

Mankala i praktiken är att konsumenterna äger elproduktionen och köper el till självkostnadspris i förhållande till aktieinnehavet. Alltså utan inblandning av Nordpool. Sedan är det rätt vanligt att Mankalaägare säljer en del av sin elström på Nordpool och kasserar in vinsterna själva. Ett visst stöd har tanken fått men det är ingen kioskvältare.
Därför vill jag uppmärksamma ett annat sätt att skydda elkonsumenternas intressen: ”Power Purchase Agreement”, översatt ungefär ”Avtal om köp av energi”. Min uppfattning är att det borde ingå ett sådant i arrende/nyttjandeavtalen för havsvindkraften. De avtalen skulle stipulera att en viss del av elproduktionen i procent eller volym skulle säljas till de åländska eldistributionsbolagen eller ett gemensamt elhandelsbolag till ett givet pris, nära självkostnad. Strömmen skulle sedan säljas vidare till konsumenternas. Ett pris som är klart lägre än hälften av dagens är rimligt att utgå ifrån.

Att det här skulle gynna de privata konsumenterna är lätt att se och för företagen är el till rimligt, kalkylerbart och planerbart pris en viktig insatsvara, egentligen en samhällsstruktur. Den gångna hösten har ju haft obehagliga överraskningar för alla elkonsumenter.

Vi kan räkna upp företag som är elberoende och i intressanta tillväxtbranscher. De borde växa vidare och elenergi till rimliga villkor är ett starkt näringspolitiskt verktyg. Chips, Optinova, Inficon och Colorant Cromatics är exempel att börja med. Fastighetsverket, bergkrossar och betongtillverkare är också konsumenter bland många som gärna har låga elpriser. Våra eldistributionsföretag skulle nog gärna fakturera lägre priser och många fler exempel finns. De rederier (bland annat landskapsregeringen?) som går in för eldrivna färjor är säkert intresserade.
Vi har alltså i Power Purchase Agreement ytterligare en distributionsform att undersöka för att ge våra elkonsumenter lägre elpriser och därmed få en del av den kaka vår vindenergi förhoppningsvis ska baka. Den näringspolitiska styrkan i ett lågt och stabilt elpris ska vi inte heller underskatta.

Lennart Isaksson

Hittat fel i texten? Skriv till oss