Vi lever i en tid där kriser avlöser varandra. Om det inte är pandemin eller klimatet är det krigföringen eller ekonomin. Vårt samhälle har som konsekvens hamnat i ett läge av akut brandsläckning. Det kan handla om att hjälpa hushåll som kastas in i ekonomisk utsatthet, stöda företag som undrar om de alls kommer att kunna övervintra och balansera upp ökade statliga budgetunderskott i en fortsättningsvis allt mer instabil världsekonomi.
Inget tyder på att oroligheter kommer att upphöra på kort sikt. Vi kommer att uppleva fler kriser i framtiden av olika slag: sociala, politiska, ekologiska och ekonomiska. Men även om det är viktigt att göra prognoser om vad som kan komma i framtiden kan vi inte stanna där. I stället för att bara spekulera i vilken typ av kriser som påverkar vårt samhälle bör vi undersöka vilken typ av samhälle vi har som leder till dessa kriser. Vi behöver fråga oss varför det är så svårt att förändra system, även när behovet av förändring är uppenbart.
Våra samhällen behöver rustas upp till det bättre, ett mer motståndskraftigt och hållbart samhälle, för att möta alla olika typer av utmaningar i dag och i framtiden.
Vi är helt övertygade om att ekonomin är en avgörande drivkraft för omställningen till detta samhälle. Vi tror att en systemförändring är möjlig om vi lyckas omprogrammera vårt sätt att se på ekonomi.
Tre saker är hoppingivande i vår strävan att nå denna systemförändring.
För det första är det fina att nationalekonomer allt oftare börjat ställa frågor om alternativ. Det dyker ständigt upp nya idéer om hur ekonomier kan fungera bättre; antalet böcker och forskningsartiklar om nya ekonomiska modeller vinner mark. Vi saknar alltså inte tankar, idéer och förslag.
För det andra är Åland ett samhälle som är helt unikt. I en tid då det finns en allt större känsla av att vi saknar kontroll över världen, som tycks fortsätta bortom gränserna för vår politiska vilja, har vi ålänningar allt som oftast en känsla av att vi kan och vill gå vår egen väg. Vi har många gånger i historien visat att vi inte är en viljelös autonomi. Att påstå att det är någon annan som ska göra något, någon annanstans, någon annan gång – det har aldrig legat i vår folksjäl.
För det tredje har vi redan kommit överens om vår långsiktiga samhällsutveckling genom utvecklings- och hållbarhetsagendan. Visionen “Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar” hör till det samhällskontrakt där vi gemensamt målar fram det bästa Åland vi kan tänka oss – där människor nu och under kommande generationer kan trivas och utvecklas, känner att de behövs och hör till.
Mot den bakgrunden tror vi i Hållbart Initiativ på potentialen att bygga ett motståndskraftigt samhälle som kan bära oss alla i tid och otid. Vi ser fram emot ekonomiseminariet den 28 september.
Visst kan man tappa hoppet i den oroliga tid vi lever i. Men är det något som inger hopp är det en systemförändring som får folk att må bättre, skapar gröna arbetstillfällen och som sätter Åland i vågens framkant i stället för att lämna oss plaskandes i omställningens kölvatten.
Hållbart Initiativ
