Vi har drabbats av krig, inflation och räntechocker och nu kom bankfrossan. Men det rör ju inte mig? Eller? Jodå för i USA har två banker ställt in sina betalningar och en tredje är fem före. I USA må detta inte vara mer än en lindrig förkylning men när USA nyser får som bekant Europa lunginflammation. Och mycket riktigt det dröjde inte länge innan ett av Sveriges största pensionsbolag, Alecta, meddelade att man förlorat hisnande 20 miljarder kronor på krisen. Och vi då? Jo ålänningen har sina pensioner hos antingen privata försäkringsbolag eller i pensionsfonder som till exempel Landskapet Ålands Pensionsfond med ett pensionsansvar på bortåt 800 miljoner euro och tillgångar om 468 miljoner, i huvudsak placerade i aktier och räntepapper.
Men hur kan en bank gå omkull? Är inte en bank det säkraste som finns? Nja riktigt så är det inte. I verkligheten är en bank inget annat än en gigantisk lånesnurra där det egna kapitalet är försvinnande litet och aktiekapitalet obefintligt. Men hur kan man förtjäna pengar på det? När Eckerö gick ut och lånade av allmänheten fick man ju betala 11 procent i ränta? Jo allt bygger på förtroende. När bankerna lånar av allmänheten behöver man inte betala någon ränta alls och så kan man låna ut det till 4-5 procent ränta. ÅAB till exempel lånade 2021 in av allmänheten fyra miljarder euro. Det ger en marginal på 160-200 miljoner euro. Då hade ÅAB ett eget kapital på 332 miljoner eller 5,3 procent av sina åtaganden och ett aktiekapital om 42 miljoner eller blott 0,7 procent. Hur är det möjligt frågar man sig? Jo allt bygger på förtroende. Sviktar förtroendet lyfter allmänheten sina fyra miljarder i stort sett alla på en gång. Men i kassan fanns bara 890 miljoner för man har lånat ut 4,9 miljarder på långa avtal. Banken får sätta lapp på luckan.
Men vad var det som fick förtroendet att försvinna i USA den här gången? Jo den utlösande faktorn var en bank i Kalifornien SVB, som specialiserat sig på företag inom den så kallade tech-branschen. För nordiska förhållanden en stor bank men i USA en medelstor bank. Kännetecknande för deras kunder har varit att de haft mycket mer kapital än de behövt. Dessa medel har de lånat in till SVB. Men SVB har inte haft kunder som behövt låna så de har placerat pengarna i bland annat obligationer för att få någon ränta på pengarna. Så länge vi levde med noll räntor och låg inflation gick det här riktigt bra. Men så brakade det loss och inflation och räntor steg brant. Värdet på SVB:s obligationsportfölj sjönk i samma takt och förluster i mångmiljardklassen uppstod och nu ville kunderna ha ut sina pengar och då fick SVB sätta lapp på luckan. En så kallad bankrusning var ett faktum.
Kan det här då hända hos oss? Jovisst är det så. Pensionsfonden säger inte hur mycket de har i räntepapper men de har 326 miljoner i olika fonder, 62 miljoner i kapitalfonder och 28 miljoner i masskuldebrev. ÅÖF är lite mer öppna och säger att man har 17,6 miljoner i finansmarknadsinstrument. Veritas har 230 miljoner i finansmarknadsinstrument.
Men nu var det ju aktier Alecta förlorade pengar på. Javisst ja, så var det. Pensionsfonden har 26 miljoner i aktier, ÅÖF 119 miljoner och Veritas hela 2,5 miljarder.
När hela havet gungar så gungar nog vi också. Sen hjälper det inte hur dirrar men skyhöga löner försäkrar att deras bolag nog minsann är osårbara.
Johan Dahlman
