Ledare

Dagens sjukhus är ett lapptäcke av renoveringar och ”tillräckligt bra”-lösningar, med ett nytt sjukhus ges inte bara möjlighet att skapa än bättre vård, utan också att utforma sjukhuset för att skapa möjligheter till större kostnadseffektivitet.

Våga tänka rätt och stort om nya sjukhuset

Sjukvård » Det återstår två alternativ till hur det nya sjukhuset ska utformas. Ett beslut som kommer ha betydelse för årtionden framåt, både för patienter, personal – och Ålands ekonomi.

Publicerad

Ledarsidan

Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.

I torsdags klubbade ÅHS styrelse de två alternativ man tillsammans med Landskapets fastighetsverk och landskapsregeringen går vidare med för hur det framtida sjukhuset ska se ut. Antingen bygger man en ny del där Gullåsen står i dag och renoverar det befintliga sjukhuset, eller så bygger man ett nytt sjukhus på ett annat ställe. Vi återkommer strax till de två alternativen, men låt oss först börja med det allra viktigaste som sades vid presentationen.

Såväl fastighetsverkets vd Stefan Rumander som ÅHS styrelseordförande Sara Kemetter (S) konstaterade i lördagens tidning att beslutet om hur det nya sjukhuset ska utformas och vart det ska ligga ska tas utifrån vilket alternativ som ger störst möjlighet till den bästa vården.

Allt för ofta fastnar diskussionen om stora investeringar i slutsumman, hellre än att se till vad man kan få ut av att våga satsa lite större och vara lite modigare. När det gäller just ÅHS och sjukhuset är det otroligt viktigt att beslutsfattarna håller fokus på rätt saker, och Rumanders och Kemetters uttalanden ger hopp om just detta.

Ålands centralsjukhus huserar i lokaler som inte bara är slitna och otidsenliga, de är också ett lapptäcke av renoveringar, tillbyggnader och ”tillräckligt bra”-lösningar. Det har förvisso givit Åland en sjukvård som är bättre än man rimligtvis kan kräva av ett samhälle av landskapets storlek.  Men det har också givit en sjukvård som kostar, i runda slängar, en tredjedel av landskapets budget och som de senaste åren har haft en kostnadsutveckling som inte är hållbar i längden. För att stävja kostnadsökningarna, och därmed möjliggöra en god vård för ålänningarna också i framtiden har ÅHS ledning och styrelse satt i gång ett omfattande program för att stöpa om organisationen så den blir mer kostnadseffektiv. 

Rimligen är det enklare att hitta så kallade synergieffekter, lösningar där resurser används mer effektivt inom den egna verksamhetens ramar, om man kan utforma ett helt nytt sjukhus enligt den nya organisationsmodell som ska sänka kostnaderna.

Jonas Bladh

Och det är här de två alternativen kommer in i bilden.

Man kan tänka att en nybyggd del på det nuvarande sjukhusområdet som inrymmer det som Stefan Rumander kallar ”sjukhusets hjärta”, den avancerade sjukvården, och de gamla delarna renoveras för övrig sjukvård är ett alternativ som säkerligen kommer att fungera. Men de gamla delarna förblir ändock gamla, och läget är detsamma med allt vad det innebär av trafikproblem och helikoptrar som flyger över bostadsområden på väg till och från sjukhuset. Därtill ska läggas att sjukhuset måste anpassas under byggtiden, vilken lär bli ganska utdragen.

Det andra alternativet som ligger på bordet är att bygga ett nytt sjukhus på ett annat ställe. Möjligen blir detta dyrare i själva investeringen, men rimligtvis kan det också lösa en del problem vad gäller arbetet med att stävja kostnadsutvecklingen (vid sidan av trafiken och helikopterflygningarna – vilket kanske kunde lösas genom att placera sjukhuset i anslutning till flygplatsen).

Rimligen är det enklare att hitta så kallade synergieffekter, lösningar där resurser används mer effektivt inom den egna verksamhetens ramar, om man kan utforma ett helt nytt sjukhus enligt den nya organisationsmodell som ska sänka kostnaderna. Att fritt kunna planera vilka avdelningar som ska ligga intill varandra för att kunna låna personal mellan dem vid behov, eller att för att underlätta transport av patienter från en avdelning till en annan ger ledningen helt nya möjligheter att hitta just de där lösningarna som kan sänka kostnader. 

Det finns förstås risk att ett sådant alternativ blir en smula dyrare i själva byggandet, men som finansminister Mats Perämaa (Lib) sade så ska det vägas mot driftskostnaderna (och inbesparingarna som kan göras genom effektiviseringar) över hela sjukhuset livstid. Det är 50 år. Det ger stora möjligheter att väga upp den initiala ökningen under årens lopp – och mer därtill.

Hur det nya sjukhuset ska utformas och var det ska placeras ska utgå från patienternas bästa, hur man kan leverera den bästa vården, hur personalen ska ges möjligheter att ge den vården med bästa möjliga arbetsmiljö och den kommande vårdstrategin. Ett nytt sjukhus som ger möjligheter att samtidigt ger möjlighet att hålla kostnaderna bättre i schack hjälper till med de tre målen.

Så, beslutfattare, våga tänka rätt – och stort – när väl beslutet om det nya sjukhuset ska tas.