Hälsans Hus ett orimligt projekt

Förra veckan kunde vi i lokal media lära oss mer om projektet Demenscenter på Hälsans Hus och det var faktiskt ännu orimligare än jag trott.

Huset som i dag har en byggnadsyta på drygt 1.270 kvm i två våningar (enligt grundkartan) ska få en tillbyggnad på 670 kvm i två våningar. Det betyder att den totala byggnadsytan blir cirka 3210 kvm. Bara den nedre delen av huset ska användas till demensvård, så cirka 1.600 kvm.

Priset för ombyggnaden av Hälsans Hus sägs i artikeln vara estimerat till 11,8 miljoner. Det är oklart om rivning och parkeringsplatser ingår i den siffran, men om vi tar endast köpet av hus och adderar estimerad om- och tillbyggnad så blir det totalt 17,3 miljoner.

Tar vi 17,3 miljoner delat med 3.210 kvm så blir det en summa på 5.389 euro per kvadratmeter. För en ombyggd byggnad, inte en ny. Alltså nästan det dubbla mot vad man räknar att en nybyggd kvadratmeter ska kosta i Sverige. Är det rimligt?

Dessutom är detta skyhöga pris för en lösning som är långt ifrån optimal. De sociala utrymmena är blott breddade korridorer och kontakten ut mot de (minimala) grönområdena är få.

Det är klart att det är en fördel att anlita en arkitekt som jobbat med demensboenden, men även om hen gör sitt bästa så kan hen ändå inte trolla. Huset är från början inte planerat att vara ett boende, så alla de fördelar man kunde få av att planera nytt försvinner.

I ett demensboende byggt speciellt för ändamålet kan man till exempel skapa en innergård som är sluten och inte störs av trafiken utanför. En innergård om personalen ständigt kan ha uppsikt över från alla håll. De olika innergårdar som är planerade runt Hälsans hus blir mycket svåra för personalen att hålla uppsikt över.

Man kan skapa ett boende där de sociala utrymmena har arkitektoniska kvalitéer och inte bara är breda korridorer med sittgrupper.

Man kan skapa planlösningar som gör att personalen har uppsikt över sociala ytor och innergårdar, medan de till exempel går till serveringsköket och brer en smörgås åt någon.

Slutligen, tomten som stan redan äger på Lotsgatan är cirka 3.000 kvm och tomten som hälsans hus ligger på är 3.012 kvm men har bilväg och parkering som i dag tar upp stora ytor och som ska vara kvar.

Det krävs en stadsplaneändring på Lotsgatan, men det krävs det även för tillbyggnaden av Hälsans Hus.

På Lotsgatan torde det vara en snabb process då tomten har få nära grannar och storleken på byggrätten som i dag är 2.100 kvm inte behöver ändras. På Lotsgatan kunde ett demensboende på bottenplan vara 1.800–2.100 kvm och rymma fler platser än det vid Hälsans Hus. I anslutning finns flera obebyggda tomter så boendet kunde växa i framtiden.

Ingen av tillbyggnader som planerats vid Hälsans Hus kan göras utan en stadsplaneändring eftersom de alla ligger på prick-mark. En stadsplaneändringen i detta kvarter kan vara betydligt klurigare att få igenom, då där finns gott om grannar som kan överklaga och förslaget dessutom har en negativ inverkan gatubilden mot Norragatan då entrén försvinner och likaså folklivet och byggrätten eventuellt redan är maxad.

Detaljplaneändringen kanske ska göras först, innan stan köper.

Johanna Wickström