Behandla varandra med värdighet

Jag har följt med debatten om boendet för minnessjuka. Jag skriver detta från mitt perspektiv från Nagu, den åboländska skärgården. Mången kan kanske tänka att jag inte har något att göra vad gäller den åländska politiken. Indirekt har jag. Många av mina anhöriga bor på Åland.

Jag vet hur viktigt det är för dem att vistas ute, hur viktig den åländska naturen är för dem, himmel och hav, klippor och sand, skog och lundar och så vvidare. Många som drabbas av en minnessjukdom tappar närminnet, det gamla minns man. Naturen är en del av det man har haft med sig hela livet. Jag hoppas att mina anhöriga, om de behöver vård på grund av minnessjukdom, att de inte måste ta hissen upp till någon våning och bli inlåsta där så att de inte kan, som man säger, rymma.

Det är lätt att ha åsikter, svårare att göra politiska beslut. Jag hoppas att vi människor går till oss själva en liten stund. Vi behöver behandla varandra med värdighet.

Christa Perämaa-Bredenberg