Förra veckan presenterade finansministeriet sitt förslag till nästa års budget. Det är startskottet i den formella budgetprocessen som är en av riksdagens huvudfrågor varje höst.
I år är processen extra svår, inte så mycket på grund av politiska skillnader som av den dåliga sikten i Finlands och världsekonomin.
Världen och Finland repar sig ekonomiskt från den allvarligaste globala pandemin sen spanska sjukan samtidigt som Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina snart hållit på i sex månader med en rad sanktioner, motsanktioner och andra saker som följd. Som en konsekvens av båda dessa chocker, pandemi och krig, ser vi i många länder den högsta inflationen på 40 år som äter på köpkraften och gör räntekostnader, också för staten, högre.
Hittills har ekonomin hållits mer robust än vad många hade väntat sig. Den ekonomiska återhämtningen efter pandemin gick snabbt och sysselsättningsläget i Finland har utvecklats mycket positivt sedan dess. Hittills har vi inte sett några tecken på avmattning och storföretagens rapporter har andats tillförsikt trots stor osäkerhet kring framtiden.
Det finns tecken på att inflationen i USA nu nått toppen, men för Europas del – dit 60 procent av Finlands export går – är osäkerheten stor kring hur energisituationen kommer att se ut i vinter. Även om Finland står mycket väl rustat skulle en allvarlig ekonomisk nedgång i bland annat Tyskland också påverka Finlands ekonomi kännbart.
Det gör sikten för att göra en budget sällsynt dimmig, men där man ändå måste hålla blicken stadig.
Positivt för Finland är att statsfinanserna på kort sikt är på så stabil grund att vi har råd och förmåga att hantera ekonomisk osäkerhet. Den dåliga sikten kan också hanteras med att man uppdaterar budgeten efter hand via så kallade tilläggsbudgetar, precis som under pandemin.
Det är nämligen viktigt att upprätthålla förtroende, trygghet och framtidstro. Även om det just nu är osäkert fortsätter vardagen och samhället att utvecklas. Vi måste se till att alla har trygghet att våga satsa framåt både på det privata planet och som företag med investeringar.
För att skapa trygghet behövs långsiktighet, pålitlighet och punktinsatser för de yrkesgrupper och människor som drabbas mest av osäkerheten och den höga kostnadsutvecklingen på bland annat energi. Av den anledningen har regeringen redan beslutat om ett stödpaket på 300 miljoner euro till jordbruket samt ett stöd för transportbolags snabbt ökade energikostnader.
Man har också gjort indexjusteringar i flera bidrag för människor och på bordet för budgetbehandlingen finns bland annat en extra månads barnbidrag i riket för att hjälpa barnfamiljer.
Den stora frågan är hur man ska lyckas hjälpa hushållen med den minskande köpkraften som följd av bland annat högre energi- och bränslekostnader. Det finns olika förslag på bordet och också förslag på att sänka skatten på arbete beroende på löneutvecklingen i industrin. Det senare hör ihop med regeringens mål om att upprätthålla konkurrenskraften mot andra länder.
De största utgiftsökningarna i budgetförslaget går till försvar och gränsbevakning, av förståeliga skäl.
Alla dessa frågor kommer att behandlas och beslutas formellt den kommande månaden. Nästa vecka hålls förhandlingar mellan finansministeriet och de övriga ministerierna. Därefter har regeringspartiernas riksdagsgrupper sommarmöten för att gå igenom budgetförhandlingarna innan regeringen som helhet sätter sig ner i månadsskiftet för att slå fast budgetförslaget som ges till riksdagen för behandling den 19 september.
Mats Löfström
