Foto:

Åland viker sig i lagförslag

Förra veckan slutbehandlade lagtinget både ny närings- och jordförvärvsrättlagstiftning. Döm om min förvåning när enbart Ålands Framtid hade anföranden i debatten. Det handlar trots allt om lagstiftning som utgör grunden för hela vår självstyrelse och vårt nationalitetsskydd.

Den åländska lagen om näringsrätt och näringstillstånd är i grunden en försäkran om att vi konsumenter ska få service på svenska. Det första förslaget fick bakslag av Högsta domstolen som anser att språkkravet strider mot EU-lagstiftningen om fri rörlighet för unionens medborgare. Har Finlands högsta juridiska instans koll på att Frankrike har motsvarande krav för att garantera franska som bärande nationellt språk?
Dessutom är det inte HD:s sak att ha synpunkter på EU-lagstiftningen. Det är EU-domstolens sak att avgöra. Skulle Finland fungera som en rättsstat borde HD ha inhämtat EU-domstolens utlåtande.
I det nya lagförslaget ger man vika för HD:s beslut. Bland annat sägs det att arbetsgivare på Åland kan ge arbetsavtal och lönespecifikation på ett annat språk än svenska, vilket ju inte rimmar med självstyrelsen och Ålands status som enspråkigt svenskt.
Professorn Jan Sundberg konstaterar i en intervju i Ålandstidningen att åländska lagar kontrolleras av både HD och presidenten. De lagar som lagtinget stiftar kontrolleras således betydligt hårdare än de lagar som riksdagen stiftar.
Dessutom behandlas åländska lagar mycket nitiskt med väldigt starka finska glasögon, i stället för ur självstyrelsesynpunkt, vilket ju vore det naturliga då handlar om ett nationalitetsskydd för ålänningarna. Som jämförelse kontrollerar inte Danmark på samma sätt lagstiftningen på Grönland eller Färöarna.
Fortsätter vårt lagting att backa och vika sig så fort det kommer en motgång från Finland kommer vi inte att fira Ålands självstyrelse 200 år.

Jonny Landström (ÅF)

Hittat fel i texten? Skriv till oss