»Replik
Tidningen Åland ägnar i tisdagens tidning ett uppslag åt frågan om förlängd läroplikt, och kallar det en debatt mellan opposition och regering.
Eftersom vi socialdemokraterhar drivit frågan hårdast om införande av förlängd läroplikt också på Åland, så vill vi klargöra vår ståndpunkt och varför frågan är så oerhört viktig.
I en kris och i vägen ur den är utbildning en central fråga. Att ha en väl utbildad befolkning, samtidigt som man ombesörjer att så få som möjligt av våra ungdomar hamnar utanför systemet är avgörande för konkurrenskraft, för inflyttning, för näringslivets möjligheter att hitta arbetskraft och för den sociala hållbarheten.
När man i Finland efter flera år av utredningar lade fram sitt förslag på förlängd läroplikt, så var det väl genomtänkt både vad gäller utbildningsbehovet och den sociala dimensionen. I den lag som nu gäller finns en mängd vägar och verktyg både för studietrötta studerande, för studerande som inte passar i mallen, för hur man stöder och lyfter ungdomar på ett samordnat sätt så att ingen faller emellan. På Åland är detta en stor risk, större än i Finland, eftersom ansvaret är delat mellan kommunerna och gymnasieskolan.
Samtidigt ville man på allvar skapa en jämlik skola, där alla elever, oberoende av föräldrarnas inkomster, skulle ges samma möjligheter. Utvecklingen har gått i den riktningen att gymnasieskolan, både yrkesgymnasiet och Ålands lyceum, trots att den är avgiftsfri blivit allt dyrare. Läromedel, datorer och andra kringkostnader har gjort att familjer blivit tvungna att överväga om de har råd med en gymnasieutbildning.
Vi menar att lösningen, liksom i Finland, är att göra gymnasieskolan till en obligatorisk utbildning som kan genomföras på olika sätt, och som därför måste vara kostnadsfri för alla.
Regeringen förespråkar nån slags fattighjälpsmodell där elever från familjer med ekonomisk utsatthet mot prövning ska få hjälp. Vi menar att det är en byråkratiskt, osmidigoch onödig omväg.
Denna reform handlar inte i första hand om pengar, utan om prioriteringar och om hur man ser på framtidens behov.
Minister Hambrudd hävdar att man i en borgerlig regeringanser att de studerande ska betala en del av utbildningen själva. Tack och lov har man inte resonerat så om grundskolan. I så fall hade nog vårt land sett helt annorlunda ut om familjernas ekonomi från början ger vissa möjligheter till studier och andra inte.En välutbildad befolkning skapar konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter.
På kort sikt kommer regeringens agerande att leda till en kaotisk start på hösten, där våra ungdomar inte bara har sämre förutsättningar än ungdomar i Finland, utan där studiematerial och datorer därtill blir dyrare än tidigare för att man inte hoppade på tåget.Förr eller senare kommer Åland ändå att ta steget, allt annat är oacceptabelt. Så varför inte sätta igång med reformen direkt?
NustårÅlandkvar på perrongen medan den finländska utbildningssatsningen tar fart.
Nina Fellman (S)
Camilla Gunell (S)
Jessy Eckerman (S)
