Ägare-Styrelse-VD

Åland har ett stort antal aktiebolag. Allt från enmansbolag till bolag med tusentals aktieägare. Av dessa är blott två börsnoterade och sköts klanderfritt såvitt man kan se enligt såväl aktiebolagslagen (ABL) som de koder som finns för bolagsstyrning. Men i de andra är kunskapen om ABL och reglerna om ägarstyrning obefintliga och/eller bristfälliga. Här saknar Åland en medial uppföljning som skulle stå i relation till den betydelse de större bolagen har för den åländska ekonomin.

ABL är tvingande och måste följas. Enkelt uttryckt bildas ett AB för att aktieägarna ska uppnå ekonomisk vinning. En bärande princip är att alla aktieägare ska behandlas lika. Så långt är det relativt enkelt. Men även på Åland har det börjat uppstå avarter där någon eller några dominerande ägare skaffar sig fördelar på övrigas bekostnad. I onoterade bolag är uppföljningen och kontrollen av detta dessutom ofta svag. Något för en undersökande journalist?

Ägarna utövar sin makt på bolagsstämman. I bolag med ett stort antal småägare med litet intresse för bolagsstyrningen är det relativt enkelt för en ”klick” att tillskansa sig makten, vilket vi även sett exempel av på Åland. Var har vi ledarskribenternas djupare tankar?

Aktieägarna tillsätter styrelsen. Styrelsens uppgift är i korthet att ansvara för bolagets förvaltning och att bolaget är ändamålsenligt organiserat. I bolag med en vd har styrelsen ingen operativ roll. Det operativa ankommer på bolagets vd, som ska handha bolagets löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter.

Om såväl styrelsens val och verksamhet som om vd:s ställning har det givits koder om bolagsstyrning i såväl Sverige som i Finland. Tyvärr är dessa bindande endast för noterade bolag. Man kan med skäl fråga sig vad skillnaden är mellan ett noterat bolag och ett onoterat med tusentals ägare. Även om det föreligger ett moraliskt ansvar medför avsaknaden av bindande regler en omfattande okunskap om bolagsstyrning ja till och med uppenbara brott mot korrekt bolagsstyrning. Tilltaget med arbetande styrelseordföranden är ett otyg. Även här saknar Åland en ekonomisk journalistik som står i paritet med Ålands näringsliv. Våra medier är duktiga på att bevaka och vända och vrida på den åländska politiken och dess utövare men det är vårt näringsliv som skapar vårt välstånd och vår framtid.

Av de bolag som vänder sig till en större allmänhet antingen i form av kapitalinsatser eller andra samhällsinsatser har Åland rätt till en större öppenhet såväl när bolagen går bra som när de går illa. Att behovet är påtagligt visade, om inte annat, grundandet av aktieägarföreningen i Viking. Åland har fler bolag som skulle må bra av motsvarande intressebevakare. Att möta dagens och morgondagens utmaningar via ”hemlighus” är ingen väg till framgång.

Johan Dahlman