Hur blir plus på fast-landet minus på Åland?

Enligt finska regeringen blir det lönsamt att höja gränsen för vad studerande får förtjäna, de kommer att höja gränsen med 50 procent år 2023 och ska då få in 12,2 miljoner euro och skapa 2500 jobb.

Här på Åland verkar man tro att samma åtgärd skulle ge minus i kassan. Har man ens räknat på saken? Eller tror man bara? Det är att betrakta som en investering och då är det utgifter i början och sedan inkomster om man gjort rätt.
Fråga Viking Line hur länge det tar innan Glory är på plus.
En obunden lagtingsledamot raljerar om vad studiestödet ska kallas men om man får ersättning för en prestation kan det kallas för studielön.
Alla vet att stödet nu inte räcker till utan man måste ta lån eller jobba för att klara ekonomin. Även Hållbart initiativ krumbuktar sig och har svårt att förstå att höjt eller slopat tak för studerandes inkomster ger klirr i kassan för samhället, flera jobbar flera timmar och får mera gjort och både företag och anställda betalar mera skatt.

Kanske vi nu står inför en ny era hur vi betraktar det som i dag kallas bidrag och stöd av olika slag eftersom det nu är brist på utbildad arbetskraft i nästan alla branscher, det flyttar ju hit högutbildade från andra världsdelar som det aldrig gjort förut.

Det nya borde vara att den som får bidrag mera självständigt kan avgöra om det lönar sig jobba, eller om man ens kan jobba.
Om vi antar att hälften inte orkar eller kan jobba och av den andra hälften så skulle det vara mycket värt om de kunde jobba en till två dagar i veckan utan att vara rädda för att någon myndighet lade sig i vad de gör.
Det skulle spara många sjukdagar då man oftast mår bättre av att ha något att göra och dessutom kunde de tjänstemän på berörda myndigheter göra något annat än hålla koll på vad grannen gör.
Varje val så lovas det att man ska minska på byråkratin men det händer ju inte eftersom någon konsekvensbedömning av olika åtgärder inte finns så här har ni en ypperlig möjlighet att uppfylla vallöftet.

Konsument av pensioner