Högskolan på Åland – en nyckelaktör för det åländska samhället

Högskolan på Åland har tillsammans med Ålands gymnasium en nyckelposition för framtidens Åland – för Ålands arbetsmarknad, arbetsliv och samhälle som helhet. Högskolan utbildar och utvecklar kunskap i samverkan med och för den åländska arbetsmarknaden, för privat och offentlig sektor – och för individen. Skolan fyller också ett socialt syfte, genom att ge unga människor ett sammanhang och ett lösningsorienterat förhållningssätt.

Konkurrensen på kvalificerad arbetskraft hårdnar i våra närområden och missmatchen på arbetsmarknaden ökar, de som är utan jobb har inte alla de kvalifikationer som arbetsgivarna efterfrågar. Ett självstyrt område som Åland behöver ett lokalt utbildningsutbud och en egen kunskapsgenerering som bidrar till en hållbar arbetsmarknad och samhällsutveckling. Vi kan inte enbart lita på att andra utbildar för våra behov.

En färsk nordisk studie som Nordregio genomfört, och där även Åland ingår, lyfter fram att de regionala högskolorna jämnar ut möjligheterna för studier efter gymnasiet oavsett hemort och bakgrund. Steget till studier blir kort. De regionala högskolorna lockar talanger och främjar tillväxt och innovation i regionen. Utvecklingen av utbildningarna, men även forskningen och innovationsinsatserna, sker i nära samverkan med näringslivet och arbetsgivarna, men även efter ungdomarnas preferenser. Högskolan blir på så sätt en nod för utveckling och innovationer.

Det finns flera studier som visat på att utbildad arbetskraft är väl rustad för förändringar och för att möta kriser. Utbildad arbetskraft har verktyg att klara omställningar, driver innovationer och bidrar till ett samhälle som hittar nya lösningar. Utvecklingen går mot växande efterfrågan på högre kvalifikationer inom flera branscher medan andelen rutinartade arbetsuppgifter minskar. Särskilt efterfrågas digital kompetens och utvecklingskapacitet.

En utmaning för Åland är att locka fulltaligt med studerande och undervisande personal till vissa utbildningar. Utmaningen att hitta kompetensen för den åländska arbetsmarknaden blir dock än större om vi inte satsar på att utbilda efterfrågade kvalifikationer lokalt. Åland har redan brist på vissa kompetenser inom till exempel it och vård. Många hittar till Högskolan på Åland tack vare aktiva informationsinsatser och söker hit, men de som väljer att komma till Åland borde bli ännu fler. Här kan Åland och högskolan ytterligare vässa arbetet med att öka Ålands attraktionskraft. Att utveckla campus är ett led i den riktningen.

Att studera på Åland betyder inte att välja bort internationella möjligheter. Studerande från Åland som väljer Högskolan på Åland kanske prioriterar närhet eller möjligheten att komplettera tidigare yrkesinriktning. Studerande från andra orter kanhända väljer Åland tack vare specifika utbildningsprogram, små undervisningsgrupper eller för möjligheten att plugga på en mindre ort. Ingen av de som väljer Åland går dock miste om möjligheter till internationellt utbyte inom programmen, inom praktiken eller något av högskolans projekt.

En annan utmaning är att avkastningen på investeringar i utbildning syns med fördröjning och därför kan upplevas mindre lönsamma. Att avstå satsningar på kompetensförsörjningen ökar dock missmatchen på arbetsmarknaden. En utredning om Ålands tillväxtförutsättningar som Åsub gjorde för några år sen visade att tillväxten inom ekonomin ökade i varje scenario när antalet utexaminerade från högskolan blev fler. Utvecklingen stärktes över tid och effekten var större ju sämre det allmänna ekonomiska läget var.

Högskolan på Åland är mer än en utbildningsinstitution – den är en motor för samhällsutveckling, innovation och framtidstro. Genom att kombinera akademisk kunskap med lokal förankring bidrar högskolan till att forma ett livskraftigt Åland.