Fram för A-traktor på åländska vägar

A-traktorer, eller Epa som de kallas i folkmun, har varit ett naturligt inslag i den svenska trafiken så länge som sedan 1920-talet. 1975 döptes de i lagtext till A-traktorer, men epitetet Epatraktor lever kvar. Namnet kommer av att bilarna sågs som ett billigt alternativ och döptes därför efter lågpriskedjan Epa. De senaste åren har användningen av A-traktorer i Sverige närmast exploderat, och är i dag inte bara en transportlösning för motorintresserad ungdom på landsbygden utan ett vanligt inslag i trafiken över hela landet. 

Bilarna med den röda varningstriangeln är på intet sätt okontroversiella, många ser dem som ett frustrerande långsamt inslag i trafiken, men har givit många ungdomar möjlighet till rörelsefrihet som annars inte finns.

På Åland försökte dåvarande infrastrukturminister Mika Nordberg (M) införa en åländsk variant av Epatraktorn, men det föll på att EU inte tillät nya körkortsklasser. Sedan dess har dock EU tagit lagstiftningen kring A-traktorer under behandling, och nyligen klubbades nya regler. Dels får bilarna numera köra i 45 kilometer i timmen, men de har också fått en viktbegränsning på 2,5 ton.

I och med att EU nu gjort det svenska undantaget till EU-regel öppnas möjligheten för andra medlemsländer att införa A-traktor som en körkortsklass. När lagtinget på måndag återsamlas efter juluppehållet finns en motion från Stellan Egeland (Ob) på bordet där landskapsregeringen (LR) uppmanas att skapa lagstiftning för att åländska ungdomar ska kunna framföra A-traktorer på åländska vägar.

”Denna fordonstyp skulle ha många fördelar för ungdomar i det åländska samhället, där många bor i glesbygd. Med ett klokt regelverk, skulle denna fordonstyp bli säker och tillgänglig för familjer utan stora ekonomiska resurser. Det skulle leda till att fri rörlighet för våra ungdomar blir mindre av en klassfråga, och att många resor till aktiviteter halveras. Det skulle även underlätta skolgången för ungdomar som studerar på gymnasienivå”, skriver Egeland i sin motion.

Många åländska ungdomar kör i dag mopedbilar, bilar som blivit en frihetssymbol i ett glesbefolkat landskap med undermålig kollektivtrafik. Problemet är att mopedbilarna är mycket dyra att äga och direkt usla vad gäller säkerheten. 2016 testade EuroNcap, ett trafiksäkerhetssamarbete mellan några av Europas stater där i princip alla nya ”vanliga” bilar krocktestas, mopedbilarnas säkerhet vid krock. Resultaten var chockerande dåliga. Efter detta har tillverkarna av mopedbilar inte testat senare modeller.

Till skillnad från mopedbilarna, som har en viktbegränsning på 425 kilo, får A-traktorerna enligt de nya EU-reglerna väga 2,5 ton. Det innebär att konstruktionen blir betydligt säkrare i sig, men möjliggör också för de moderna aktiva och passiva säkerhetssystem som finns i dagens bilar; krockkuddar, antisladdsystem, vingelvarnare, deformationszoner och så vidare. Ställ detta mot mopedbilarnas lätta konstruktion av aluminium och plast.

Att införa A-traktorn som alternativ skulle förmodligen göra att mopedbilarna till stor del försvann från åländska vägar. Det är billigare, säkrare och mer miljövänligt att konvertera en vanlig bil till A-traktor än att köpa en mopedbil.

Men det finns en baksida för lagstiftarna att ta hänsyn till. Tyngden, som ger förare och passagerare ökad säkerhet, gör det motsatta för andra trafikanter och fotgängare. Ett tyngre fordon är farligare för alla runt omkring. Det måste tas i beaktande när man ställer krav för körkortsutbildningen för A-traktor. Vinsten i att ”byta” mopedbilarna mot A-traktorer lär ändå vida överstiga nackdelarna.