Insändare

Fiskodlingar på land

Publicerad Senast uppdaterad

Tillstånd ansöks för nya stora fiskodlingar vid Gustavs söder om Enskär (ALR2023/6446). Samtidigt har Nordic Trout helsidesannonser i lokaltidningarna och Ålands handel (3/2023) under devisen “Regnbåge är bra för Åland”. Det påminner om kemiindustrins reklam “DDT är bra för dej”. Det trodde min mor och hennes jordbrukande grannar på när det begav sig. I dag undrar de som lever varför så många dog i njurcancer.

Samtidigt läser jag om en utredning från Pudget Sound i NW USA vid Stillahavskusten, där bland annat Pommern lastat timmer. Utredningen gäller en fiskodling som planeras i vatten med starka tidvattenströmmar. Slutsatsen är att inte tillåta fiskodling. Det påpekas att redan en odling på 0,8 ha förorenar lika mycket som en stad på 10.000 invånare och att fiskodling tar död på den marina miljön. (Fish, Money and Science in Pudget Sound).
I landskapsregeringens utlåtande till Forststyrelsens naturplan för havsområden (2024 -2028) finns texten ”jämfört med andra enskilda utsläppskällor exempelvis inom livsmedelsproduktionen, är fiskodlingars utsläpp tvärtom relativt stora”.
Cirka 20 stycken fiskodlingar finns på land i Sverige. I Asien är 90 procent av produktionen på land. På detta sätt får människorna mat med minskade andelar miljöfarliga gifter, bekämpnings medel, läkemedelsrester, hormoner, et cetera.
Samtidigt ser jag reklam för gårdsfisk ”Fish for the win” i tunnelbanan i Stockholm. Reklamen berättar att svenska bönder föder upp fisk i ett nästan slutet kretslopp på små gårdar. Kombinationen av vatten- och jordbruk möjliggör tillvaratagande av restprodukter.
”Regnbåge är bra för Åland” ser vi igen i tidningarna. När får vi se reklam för åländsk gårdsfisk, som ger en fördel för många på Åland, både bönder, djur, natur och inte minst för oss fiskälskare som bojkottar regnbåge.

M-S Wetterhoff