El från vindkraften

Havsbaserad vindkraft är högaktuell på Åland. De tänkta resultaten och påverkan på landskapet och invånarna kunde vara tydligare.

För egen del har jag inte något emot vindkraft. Det är näringspolitiskt en enormt intressant fråga och det är en politisk fråga hur vi ska förhålla oss. En frågeställning som måste belysas är intäktsfördelningen. Fastighetsskatterna tillfaller ju placeringskommunerna som har planeringsmonopol och stark ställning i förhandlingarna.

Elströmmen? Samhället Åland saknar egen kraftproduktion. Det finns vindkraft men den är privatägd och energin säljs på elbörsen. Min tolkning är då att det är köparen som får ha ”klimatnyttan”, det vill säga inte tvingas till köp av utsläppsrätter, certifikat eller dylikt. Både Ålands elandelslag (ÅEA) och Mariehamns energi (ME) har sina elleveranser 30-35 procent fossil-el. På Åland förbrukas i dag cirka 330 GWh el. Enligt en konsultbedömning kommer den gröna omställningen att höja elbehovet till cirka 700 GWh, alltså en dryg fördubbling. Effektbehovet stiger från cirka 80 MW till kanske 150 MW. Den framtida kabelkapaciteten, behoven i det åländska stamnätet och lokalnätverket samt reservkraften är oklara frågor. Reservkraftens aktualitet är stor då elåtgången förväntas stiga så mycket att man både Sverige och Finland varnar för effektbrist och risk för avbrott i elleveranserna om vintrarna blir kalla.
Åländsk elförsörjning. Det är det självklart att den åländska havsvindkraften ska komma Åland till nytta. I första hand så klart genom att täcka vårt behov av fossilfri elenergi. Vi har ju målsättningen att år 2030 ska 100 procent av vår el vara fossilfri. Då vi talar 700 GWh är alternativen få.

Ålands elkonsumenterna, både privata och företag, kommuner och landskapet ska också tillförsäkras el till skäliga priser. Ett pristak är det viktigaste för att skydda konsumenterna för kostnadschocker som senaste vinter. Det här är en viktig fråga för det åländska näringslivet. El är en kritisk råvara och ett stabilt elpris är en stark konkurrensfaktor. Det finns avtalsmodeller och juridisk kunskap som kan användas för att uppnå resultat.

Vad händer nu? De privata aktörerna/investerarna i vindbranschen är som jag uppfattar det bra på gång. Miljöfrågorna hanteras enligt våra regelverk och fler aktörer följer den åländska utvecklingen i väntan på upphandlingar.

Den interna åländska delen tycker jag kunde speedas upp. Framför allt kring fastighetsskatten och pengafördelningen. Beloppen är sådana att de kan påverka landskapsandelarna.
Givetvis är upplägget och avtalen kring förnyelsebara elleveranser till Åland något som kräver tankemöda. En plan hur det framtida el-Åland ska se ut med anledning av havsvindkraften och på grund av den ökade elanvändningen enligt LR:s prognoser måste också göras. Kostnaden för den totala omställningen och olika alternativa lösningarna måste utredas och vägas mot varandra. Jag hoppas att svar på frågorna och planer framåt redan finns och då är allt bra.

Lennart Isaksson (MSÅ)