Det har varit livat på sociala medier och i lokaltidningarna. Rosella har lämnat Åland och det finns inte längre någon kortruttstrafik mellan Kapellskär och Mariehamn. Det är illavarslande för Åland. Samhällskontrakt hit och samhällsansvar dit i all ära. Den åländska sjöfarten har i många år levt gott på skattegränsundantaget och vi vet att taxfreeförsäljningen är viktig för rederierna.
Passageraravgift. Att alla hamnar i vår närregion i dag upptar en passageraravgift utöver hamntaxorna för fartyg som anlöper hamnarna är vida känt. Men hur är det i de åländska hamnarna?
Enligt Landskapslagen (1974:83) om resandeavgift är idkare av regelbunden passagerartrafik med fartyg mellan hamn utom och hamn inom landskapet skyldig att som näringsskatt erlägga en resandeavgift i enlighet med lagens bestämmelser och vad lagtinget särskilt beslutar.
Det märkliga här är att lagtinget aldrig har fattat något beslut om att en resandeavgift ska uppbäras, varför lagstiftningen helt enkelt inte tillämpas.
Man kan undra om det finns någon överenskommelse mellan politikerna och rederierna att en sådan avgift inte ska uppbäras i de åländska hamnarna. Kanske det är en del av det omtalade samhällskontraktet?
Båda bör förtjäna på avgiften. Landskapet går alltså miste om mycket pengar varje år när man inte tillämpar lagstiftningen om resandeavgiften. Man kan inte bara se det som en avgift till för rederierna och en intäkt för landskapet. Rederierna skulle inte behöva gå lottlösa eftersom man kunde utveckla resandeavgiften så att rederierna skulle erhålla pengar för varje passagerare de släppte av på Åland. Win win för det lokalbaserade näringslivet och turismen.
Det är nog av yttersta vikt att vi inser allvaret i att Åland behöver en fungerande kortruttstrafik mellan Mariehamn och Kapellskär. Detta för att vi ska kunna utveckla vårt åländska samhälle som destination och boendeort. Det är även avgörande för hela Åland och centralorten Mariehamn att Mariehamns hamn förblir en centralhamn för den största delen av passagerartrafiken till och från Åland.
Landskapets hamn ger prisavdrag. Därför blir man aningen överraskad när man läser hamntaxorna hos det landskapsägda hamnbolaget Långnäshamn Ab. Där har man nämligen inför ett prisavdrag på hamnavgiften. Om ett fartyg anlöper Långnäs hamn två gånger under ett och samma dygn reduceras avgiften för det andra anlöpet med 50 procent.
Att landskapsägda hamnen i Långnäs valt att konkurrera med hamnen i Mariehamn ter sig lite märkligt.
Det har tidigare förts diskussioner om att slå samman de båda hamnarna till ett och samma bolag. Kanske det är dags att landskapet och Mariehamn sätter sig ner och ser över detta.
Det landbaserade näringslivet har under flera år haft det tungt, Ålands BNP blir inte heller bättre. De åländska politikerna har många verktyg att använda för att få fart på trafiken, inresandet, landskapets ekonomi och att de åländska rederierna har en god framtid.
I oktober är det val. Jag hoppas innerligt att det finns politiker som värnar om att hela Åland ska leva. Aldrig tidigare har det varit viktigare att det landbaserade näringslivet, hamnbolagen och rederierna hittar varandra tillsammans med politikerna. Tillsammans kan vi bara bli starkare i dessa tider och det skulle hela Åland må bra av, för trenden just nu är illavarslande och nu gäller det att få skutan på rätt igen.
Avslutningsvis. Att privata företag vill göra Långnäs hamn till en Grön Hamn må vara positivt på sikt. Men nog borde LR inledningsvis bjuda ut de havsområden som nu planeras för vindkraften. Nu tenderar hela vindkraftsprojektet att styras till vissa privata aktörer, som nu även vill åt landskapets hamn i Långnäs. Är detta rätt och är det mest ekonomiskt gynnsamt för ålänningarna?
Anders Holmberg
Företagare och politiker i Mariehamn.
