Bra drag av LR ger hopp om SVT Play

Frågan om geoblockning engagerar väldigt många av oss. Att mötas med att innehåll är blockerat trots att man betalar för sig eller bara försöker få tillgång till material på sitt modersmål är bortom all rimlighet. 

För Ålands del handlar mycket om debatten om tillgången till SVT Play, men frågan är större än så. Enligt den europeiska konsumentorganisationen BEUC drabbar dessa omotiverade begränsningar av den inre marknaden en av tio européer. Dessutom säger BEUC att yngre européer stöter på problemen oftare då var femte yngre upplever problem med geoblockning.

I flera omgångar har Åland jobbat med denna fråga och landskapet har sökt lösningar både lokalt och nationellt, på teknisk nivå och politiskt, men resultaten har uteblivit även om det finns och har funnits en förståelse kring den åländska problematiken. Mycket har också blivit löst och till exempel har inte Åland längre liknande problem med tjänster som till exempel Google Play och Spotify, något som många andra minoriteter men även mindre stater fortfarande har utmaningar med inom Europa. Lösningarna har dock sällan kommit på politisk väg utan genom professionella kontakter, personer med Ålandsanknytning och personer med stor kunskap inom området. Grundproblematiken med den territoriella licensuppdelningen har dock alltid kvarstått och  för att nå en lösning måste det ske förändringar på EU-nivå, men även på nationell nivå. Där kommer politiken in.

Att landskapsregeringen nu tillsammans med två andra självstyrande regioner inom EU lyfter frågan är viktigt och öppnar dörrar. Vår röst blir starkare och om något kan läras av vinnande lobbyism är att samarbeten över gränser och mellan olika former av aktörer är ett utmärkt sätt att få till förändringar. 

EU-kommissionen genomför just nu en utvärdering av hur väl geoblockningsförordningen fungerar, vilket gör att det nu finns tillfälle för förändring. Det är nu åsikterna ska fram. Det är nu det är som viktigast att poängtera för kommissionen att dagens system diskriminerar ålänningar och andra minoriteter inom EU. Trots att vi tillhör den inre marknaden och betalar för tjänster som trots det sedan delvis spärras. Det är således inte bara en konsumenträttsfråga utan en fråga om digital demokrati. En minoritet eller en autonomi ska inte hamna i informationsmässigt underläge bara för att de stora internationella sportbolagen och filmbolagen vill dela upp marknaden för att maximera vinster. Det borde vara en självklarhet för både dem som förespråkar ett starkare EU och för den som värnar om skyddet av minoriteters rättigheter. 

Nästa steg borde nu för landskapsregeringen vara, men även de andra självstyrande regionerna, att utöva ytterligare påtryckningar genom att hitta andra aktörer som vill se en lösning på denna problematik. Här finns konsumentorganisationer, men även olika sportligor som gärna vill se förändringar som öppnar upp marknaden. 

Vi ska hoppas och tro att kommissionen ser det uppenbara och absurda i att fortsätta upprätthålla dagens system. För det strider mot själva grundtanken med EU samtidigt som det undergräver minoriteters rättigheter och göder stora rättighetsinnehavare. Dessutom fortsätter gemene man och kvinna undvika geoblockning genom VPN-lösningar. Därför framstår hela lagstiftningen som obsolet. En lagstiftning som dessutom är i strid med flera av de principer som EU säger sig stå upp för.