Att erkänna misstag bygger förtroende

Misstag begår vi alla och misstag görs dagligen. Det brukar även sägas att den som inte begår misstag inte utför någonting. Däremot — om samma misstag görs om och om igen — då är något fel. 

Inom politiken ser vi sällan att misstag erkänns, men när Mariehamns stads stadsdirektör Arne Selander vid senaste stadsfullmäktige erkände att fel hade begåtts i hanteringen av ärendet Nyfahlers var det ett undantag som var både friskt och väckte förhoppning om förbättring av det åländska politiska klimatet. 

Politikerna brottas med allmänhetens låga förtroende. Det har påvisats i en rad undersökningar från Ålands statistik- och utredningsbyrå. Dessutom är förtroendet på exceptionellt låg nivå om vi jämför med andra länder, vilket professor emeritus i statsvetenskap Göran Djupsund tidigare påvisat i en debattartikel i Ålandstidningen (5/7). 

Det här är inte bara ett problem för de åländska politikerna. Det är ett problem för självstyrelsen och för den åländska demokratin i stort. Har väljarna inget förtroende för de beslutsfattande har besluten heller ingen legitimitet.  

Vad har då detta med misstag att göra? Oförmågan att erkänna misstag inom den politiska kulturen ökar risken för politikerförakt. När väljare upplever att politiker inte tar ansvar eller är oförmögna att lösa komplexa frågor förstärks misstron. 

Även tilliten kan urholkas om inte misstag hanteras transparent. Detta underminerar engagemanget och bidrar till ett politiskt klimat där cynism ersätter konstruktiv dialog. Något som vi tyvärr redan ser på Åland då partierna har svårt att hitta nya kandidater och där debatten och diskussionen bland väljare ofta präglas av cynism. 

Ansvaret för att vi hamnat i denna sits är dock inte enbart politikernas. Komplexiteten i beslutsfattandet och drev av olika slag framför allt på sociala medier driver oss alla i fel riktning. Vi har alla ett ansvar för att inte hamna i en debatt präglad av cynism.

Stadsfullmäktiges ordförande Johan Ehn (MSÅ) efterlyste i gårdagens Ålandstidning en kultur, inte bara i Mariehamn utan i hela samhället, som strävar efter lösningar i stället för syndabockar. Det är en tanke som hela det åländska samhället skulle må bra av. Syndabocksmentaliteten är utbredd samtidigt som utmaningarna är många och behoven av förändringar är påtagliga. 

Med detta sagt kan vi inte kasta allt under mattan bara för att någon erkänner att man gjort ett misstag. Ibland finns det en tydlig avsändare och ansvar måste utkrävas för att kunna gå vidare. Så är det såväl det offentliga som i det privata.

Samtidigt är det tydligt att det åländska samhället inte behöver mer motsättningar och splittring. Tilliten mellan olika aktörer måste stärkas för att Åland ska fortsätta utvecklas. Här har våra politiska företrädare en stor uppgift att fylla. Politiker på alla nivåer behöver fråga sig om man gör utspel för att få utlopp för egen frustration och behov av att trycka ner en motståndare eller om man vill bidra till att utveckla det åländska samhället. Ett samhälle byggt på tillit och framtidsanda. Därför är erkännandet av misstagen i Mariehamn ett steg i rätt riktning och därför förtjänar Ehns ord att tas på allvar. Inte bara av politiker, utan av oss alla.