Är det dags för en nordisk union?

Den ligger där och pyr. Kanske mer intensivt än på länge. Tanken om ett enat Norden. En tanke som bara för ett par år sedan kunde avfärdas som en utopi men som efter Rysslands allt aggressivare hållning och en alltmer orolig omvärld framställs som en realistisk tanke. Ett Norden med gemensamma värderingar och ett gemensamt arv som skulle bli en stöttepelare i den fria världen. 

Fler och fler talar om ett enat Norden. Historieprofessor Dick Harrisson har  till exempel sagt till Sveriges radio att Finland och Sverige kan komma att gå ihop i en union de närmaste årtionden. Den danske historieprofessorn Rasmus Glenthøj har till Svenska Dagbladet sagt att diskussionen är att vänta eftersom frågan väcks till liv varje gång världen är osäker.

Men det är inte bara professorer som dryftar frågan. Politiker, debattörer och även ledarskribenter ses allt mer frekvent förespråka ett fördjupat nordiskt samarbete.  

En undersökning från Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet visar att 86 procent av Nordens invånare anser att nordiskt samarbete är viktigt eller mycket viktigt. 60 procent uttrycker önskemål om ökat samarbete. Poängteras bör att undersökningen är från 2021 — det vill säga innan Rysslands brutala anfallskrig startade 2022. Något som rimligen lär ha påverkat medborgarna i de nordiska länderna till en än mer gemensam syn om en gemensam framtid.

Det är lätt att tro att den värld vi lever i är den värld vi kommer att leva i även i framtiden. Men tider ändras. Vi ser geopolitiska förändringar och i det kan saker ske och nya möjligheter skapas. Tyvärr sker dessa ofta i en våldsam riktning. Det finns otaliga exempel i historien på detta. 

Om vi lever i ett sådant tidevarv eller icke råder det delade meningar om. Men om vi ser på den nya teknikens extrema framfart med sociala media men framförallt AI så visar det på att vi är i en förändringens tid och det går snabbt. 

Kopplar vi sedan det till att vi ser allt fler aggressiva stater, som till exempel Ryssland och Kina som utmanar den värld vi känner, samtidigt som USA:s roll blir allt mer osäker i den fria världen, så finns tecken på att något är i görningen. 

Det här är kanske den mer alarmistiska synen på vår samtid. Men även om vi släpper den tanken är det intressant att konstatera att ett bildande av ett nordiskt land skulle stärka vår röst i världen, vilket skulle påverka oss alla positivt i form av utökad handel och möjligheter att sprida Nordens syn på demokrati och frihet. Tillsammans stärker vi våra aktier rejält. Vårt näringsliv skulle inom bransch efter bransch vara bland de mest konkurrenskraftiga i världen och inte minst skulle vi vara en betydande militär aktör i Europa. 

Vad talar emot en nordisk union då? Rysslands reaktion är en variabel. Ryssland har historiskt varit minst sagt skeptiskt till att de nordiska länderna söker sig närmare varandra. Det argumentet har dock förlorat i kraft efter Finlands EU- och Natointräde, men det finns där. 

Visst finns det även skillnader i språk, men landet skulle inte på något sätt bli det första i världen med flera nationalspråk. Det finns även skillnader i lagstiftning och förvaltning som skulle behöva harmoniseras, men det är trots allt en liten del i ett dylikt projekt.

Än är vi inte där men för Ålands del, som en ögrupp mitt emellan två nordiska länder, är alla rivna hinder inom Norden positivt. Med det sagt är det nog enkelt att säga att det mesta talar för Åland om Norden en dag skulle bli ett. Men än är vi inte där. Däremot kan saker ändra snabbt. Det har vi lärt oss av historien.