Det har nästan gått tio år sedan Mariehamns bioenergi och Mariehamns energi började planera byggandet av ett flisvärmeverk i Norrböle, Mariehamn. Efter ett kompakt motstånd från boende i Österbacka lades dock planerna på is. Strax efter det köpte Mariehamns bioenergi, som Mariehamns energi är delägare i, en tomt vid Dalvägen i Dalkarby, Jomala.

Nyligen slog Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fast att den detaljplaneändring som Jomala kommunstyrelse godkände inför byggandet av värmeverket i Dalkarby var korrekt.

Stefan Skogberg är produktionschef vid Mariehamns energi och vd för Mariehamns bioenergi. Han säger att HFD:s avgörande ska diskuteras vid Mariehamns bioenergis styrelsemöte på fredag.

– Efter det får vi se hur vi går vidare. Vi har varken vågat projektera eller planera för något i Dalkarby, det hade varit bortkastad tid eftersom vi inte visste vilket resultatet skulle bli och om vi skulle få bygga en panna eller inte.

Det planerade flisvärmeverket har tidigare beskrivits som en biobränslepanna i storlek med de två som redan i dag finns på Fabriksgatan i Mariehamn.

– Den ena av pannorna på Fabriksgatan är ett vanligt värmeverk där vi bara värmer fjärrvärmevatten och sedan har vi en annan panna där vi även kan producera el. Det är ganska stor skillnad på de här konstruktionerna. Vi har i alla år bara pratat om att bygga ett värmeverk i Dalkarby men med dagens elpriser måste vi fundera även i banor på om det skulle vara värt pengarna att bygga ett kraftvärmeverk.

Svårt att uppskatta

Dåvarande vd:n Henning Lindström uppskattade 2014 att investeringen rörde sig om cirka 5 miljoner euro. I dag är priserna säkert helt andra?

– Så illa är det. I och med att vi inte gjort någon projektering och inte bestämt oss för om det ska bli ett värmeverk eller kraftvärmeverk så har vi ingen riktig uppfattning om vad kostnaderna kan bli. Vi har rätt att bygga upp till 10 megawatts värmeverk, men hur stort värmeverk vi planerar att bygga är inte heller det skrivet i sten, säger Stefan Skogberg.

Hur ser behovet av ett värmeverk ut i dag?

– Det har funnits behov av det här i tio års tid. Mariehamns energi är Mariehamns bioenergis enda kund när det gäller värme. Vi levererar all värme till Mariehamns energis fjärrvärmenät och det nätet växer hela tiden. Framför allt när det blir kallt vintertid så räcker inte de befintliga värmeverken till och då blir Mariehamns energi tvungna att elda tjockolja i stället, och det vet vi ju att inte riktigt är miljövänligt. Miljömässigt skulle vi ha velat bygga det här för många år sedan.

Oro bland grannarna

När flisvärmeverket var på tapeten runt år 2015 dryftade boende i området farhågor kring buller, rökutsläpp och en ökad trafikmängd.

Hur kommenterar ni det i dag, oron finns ju säkert kvar även om ni får rätt att bygga?

–Tomten i Dalkarby införskaffades i tron om att ingen skulle protestera där, eftersom det är betydligt längre till närboende än det var i Norrböle. Utsläppsmässigt är det i princip ren vattenånga som kommer från skorstenarna, det är 6-8 milligram stoft per kubikmeter vattenånga. Det ska köras flis till pannorna med lastbil, men i Dalkarby är det ändå ganska tung trafik till industriområdet och bergsfrysen. Pannorna i sig själva för inte mycket oväsen vid normaldrift, säger Stefan Skogberg.

Han och Mariehamns energis vd Robert Kjellberg konstaterar att planering och byggande av ett värmeverk rör sig om en lång process.

– När vi väl har bestämt vad som behöver byggas ska det godkännas och sedan krävs bygglov och så vidare. Men det är väldigt viktigt att vi får bygga det här värmeverket någonstans och det så snart som möjligt. Vi jobbar med att sänka koldioxidutsläppen i vår verksamhet och fjärrvärme är det mest miljövänliga produktionssättet just nu för att producera värme. Det här skulle göra att vi fick bort den sista biten fossilbränsle, säger Robert Kjellberg.