Styrelsen för Östergeta bys samfällighet fredar kräftorna i Norsträsk under några år. Det berättade Ålandstidningen i går.
– Tidigare har det funnits mycket småkräftor men inte så många stora, men nu är det dåligt med kräftor över huvud taget. Det är lite oroväckande, kommenterade styrelsens ordförande Anders Jansson bakgrunden till beslutet.
Landskapsregeringens fiskevårdsinspektör Kaj Ådjers säger att fredningsåtgärden inte hör till vanligheterna på Åland.
– Det är ett bra initiativ och en av de få saker som går att göra på kort sikt. Åtgärder som handlar om miljön är ett betydligt större projekt – först måste man ta reda på varför beståndet minskar och bara det i sig är en stor sak.
Att kräftbeståndet minskar i en sjö kan bero på en rad faktorer.
– Sjöarna har olika förhållanden, så det är svårt att generellt säga vad det kan bero på. Överfiske är något som kan påverka, och det behöver man ha koll på, men de flesta fiskelag reglerar nog det där ganska bra tycker jag.
Är flodkräftan känslig för olika förändringar i miljön?
– Ett lågt pH-värde är till exempel inte bra. Värdet ska inte gärna gå under sex.
Kan bli aktuellt
Hur bestånden av flodkräfta ser ut på Åland, om de fortfarande är lika livskraftiga som tidigare år eller om det finns stora regionala skillnader, finns det inga uppdaterade uppgifter om.
– Vi gör inte några uppföljningar kring kräftbestånden. Det är fiskerättsinnehavarna som har bättre koll på det, säger Kaj Ådjers.
Undersökningar har tidigare gjorts av bestånden i bland annat Markusbölefjäden och Långträsk, men resultaten har redan ett antal år på nacken och är därmed inte längre relevanta. Norsträsk är ett av träsken i Geta som fångstinventerades av Husö biologiska station 2015, och då konstaterades att antalet lagliga kräftor (minimimåttet är tio centimeter) hade minskat. Men någon uppföljning av resultaten har alltså inte gjorts sedan dess, enligt Kaj Ådjers.
– Vi beställer ett projekt från Husö biologiska station varje år och det finns alltid olika infallsvinklar på vad man vill undersöka. Men vi skulle kunna lägga in det här på uppdragslistan igen.
Förödande följder
På Åland finns också ett antal bestånd av signalkräfta. 1968 planterades 2.000 signalkräftor ut i Tjudö träsk i Finström och det finns även några andra kända förekomster på Åland.
Signalkräftan har bättre motståndskraft mot kräftpest och det är också orsaken till att man för 50 år sedan började plantera ut arten i Sverige och Finland. Med kräftorna följde en ny form av kräftpest som är dödlig för flodkräftan.
– Det finns några på Åland som har signalkräfta i grävda dammar, och det är inte bra. Man måste se till att man absolut inte sprider signalkräfta till andra vatten, för det är förödande för flodkräftan om man gör det. Men vi känner inte till någon större spridning av den.
