Vad tänker regeringen göra för att trygga den svenskspråkiga utbildningen av sjöbevakare?
Det undrar riksdagsledamot Elisabeth Nauclér i ett skriftligt spörsmål i riksdagen.
POLITIK Inom de närmaste fem åren går hälften av den åländska sjöbevakningens förmän i pension. I konkreta tal betyder det åtta personer.
"För personalen totalt är pensioneringsprocenten under samma period cirka 20, vilket betyder tolv personer, skriver Elisabeth Nauclér i spörsmålet.
Stort intresse bland unga
Hon påpekar att det bland åländska ungdomar finns ett stort intresse för sjöbevakaryrket men att man stöter på problem på grund av bristen på svenskspråkig utbildning inom gränsbevakningsväsendet.
På Åland tjänstgör i dag sjöbevakare som varit tvungna att vänta åtta år på att slutföra sin grundutbildning. Möjligheten för personal med grundutbildning att avancera till mera krävande uppgifter samt till förmans ställning är näst intill obefintliga eftersom möjligheterna till vidareutbildning på svenska helt saknas, skriver riksdagsledamoten.
Lokalkännedom behövs
Hon understryker att det är av vikt att kunna rekrytera åländska ungdomar med lokalkännedom som är ovärderligt för sjöbevakare. "De stannar i större utsträckning än andra kvar inom den åländska sjöbevakningen och ungdomarnas känsla av delaktighet i samhället ökar på så sätt, skriver Nauclér.
Frågan hon ställer till ministern lyder så här:
Vad kommer regeringen att göra för att se till att ålänningar som söker sig till gränsbevakningsväsendet behandlas jämlikt i fråga om rekrytering, utbildning och karriärmöjligheter samt att gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet Åland inte äventyras på grund av personalbrist?

Kerstin Österman