Mariehamns stad har i flera fall missat att söka lagfart för sin markköp. Stadsgeodet Jan Donner dubbelkollar nu alla köpebrev i stadsarkivet:
-Hur många fall det rör sig om kan jag inte säga ännu.
MARIEHAMN Av okänd anledning har staden sedan 1970-talet i flera fall missat att söka lagfart för en del sina markförvärv. I de del fall rör det sig om hela bostadstomter. Ett exempel är Bolstavägen 8-10 som både privatpersonen Carl-Johan Bergman och staden anser sig äga.
Men det är inte det enda markförvärvet som staden missat att söka lagfart för. Stadsgeodet Jan Donner går nu igenom stadsarkivet för att manuellt dubbelkolla de hundratals köpebrev som finns där. Misstänkta fall kollas mot lagfartsregistret som finns åtkomligt via internet.
Flera fall
Han har upptäckt flera fall. Främst rör det sig om småområden, smala markremsor, som staden förvärvat i samband med markbyten när stadsplanen justerats.
-Hur många fall det rör sig om sammanlagt kan jag inte säga ännu. Vi håller just på att titta på de gamla handlingarna, säger Jan Donner.
Hur felen uppstått vill Jan Donner inte spekulera i. Enligt Ingemaj Granström på tingsrättens avdelning för lagfartsärenden har staden för närvarande två kompletterande lagfartsansökningar aktuella.
Det ena fallet är från 1970, det andra från 1985. Det rör sig som områden runt Sjukhusvägen samt en tomt med bostadshus i hörnet av Doktorsvägen och Sjukhusvägen.
-Till sommaren bör vi ha en klar uppfattning om hur många fall det rör sig om, säger Jan Donner.
Problem med missade lagfarter uppstår vid försäljning av mark som flera personer anser sig äga. Exempelvis om en tredjeperson köper en stomfastighet innan utstyckning skett. Han gör det utan att känna till att ett område i fastigheten tidigare sålts till en annan person.
Skyddade sig
Det betyder att två personer har köpt samma mark. Då köparen av det utbrutna området sedan söker lagfart blir det en fråga för tingsrätten. Finner rätten att köparen av stomfastigheten har handlat i god tro får denne i regel rätt
1997 ändrades jordabalken så att köparen kan söka lagfart så fort köpebrevet är undertecknat. Före 1997 måste lagfartsansökan föregås av en ansökan om avstyckning hos lantmäteribyrån.
För att skydda sin rätt under perioden mellan köpebrevets undertecknande och lagfartens registrering kunde köparen göra en "inteckning till säkerhet för utbrytningsrättens bestående" hos tingsrätten.

Petter Lobråten