Sviterna av den foderbrist som under sommaren uppstod på grund av den svåra torkan är fortfarande påtagliga på många håll i samhället. Vid Dahlmans är slakthallarna fulla åtminstone fram till och med januari.– Vi har pratat om tre månader och närmare fyra under den värsta tiden. Det är där vi är nu. Det finns några tider kvar i januari men vi pratar i princip om till februari.Under kvartalet juli-september slaktade Dahlmans mer än dubbelt så mycket ko som under ett vanligt år.– Vi ser att det fortsättningsvis är en hög slakt och fullslakten pågår säkerligen till slutet av februari. Eventuellt ännu längre.I Sverige är slaktköerna på flera håll upp emot ett år långa. Men enligt Johannes Dahlman finns det ingen risk för att en liknande situation uppstår på Åland.– Ålänningarna var väldigt tidiga med att uppfatta den här situationen och de större gårdarna har hanterat det väl.Klarat av omsättningenI nuläget ser det inte heller ut som att som att Dahlmans under hösten och vintern kommer att att ha några problem med att bli av med köttet man slaktar.– Det är det positiva i sammanhanget. Att vi har lyckats omsätta köttet. Vi har fått ut volymerna till fastlandet och behöver inte dra ner på slakten för att lagret håller på att bli fullt.Samtidigt säger han att exporten till fastlandet är extremt tuff för slakteriet. Produktionskostnaderna på Åland är högre än i Finland och köparna betalar inte lika mycket för köttet.– Vi får det inte att gå runt när vi säljer till Finland. Det kommer att bli ett väldigt tufft år.Ett normalt år slaktar Dahlmans 650 ton kött. Prognosen för i år är att slaktvikten kommer sluta på kring 1.000 ton.– Det är det som gör situationen svår. Redan i de kilon vi slaktar ett normalt år har vi svårt att hitta lönsamhet i det som exporteras till Finland. Nu är vi plötsligt närmare 1.000 ton och det köttet måste ta vägen någonstans. När Åland inte är ett alternativ måste det skickas till Finland och då går vi back för varje kilo vi säljer.SamhällsansvarEnligt Johannes Dahlman går merparten av överskottet på export.– Det går kanske lite mera också på Åland. Närproducerat efterfrågas men samtidigt kommer det in mycket kött utifrån. Det är från den ena parten till den andra hur man väljer att agera.Han säger att priserna till producenterna minskat marginellt.– Det tråkiga är att det blir ett samhällsansvar för oss att slakta undan djuren så att de inte står och svälter eller så att ägarna tvingas avliva och gräva ner dem i marken. Vi får lida när kostnadsförutsättningarna är så dåliga.Han säger att slakteriet med en liknande kostnadsstruktur som i närområdena skulle kunna hantera den här situationen utan att varken Dahlmans eller producenterna skulle lida av det.– Det är en sak som gör stor skillnad i såna här sammanhang.

Kevin Eriksson