Arbetsgruppen för en modernisering av näringsrätts- och jordförvärvslagstiftningen är klar med delbetänkandet om näringsrätten. Man föreslår ny lag med lindrigare regler.

– Det kan se ut på ytan som att vi tar ganska små steg, men det är ändå oerhört viktiga principiella sådana. Vi både lindrar och skärper näringsrätten, säger Harry Jansson under en webbsänd presskonferens om förslaget.

 Den åländska näringsrätten är en del av det åländska nationalitetsskyddet, säger han

– Betänkandet anger hur man bör modernisera den.

En ålänning

För samtliga bolagsformer föreslås, för beviljande av permanent näringsrätt, dels att hemorten är Åland, dels att lokal arbetskraft ska användas i mån av möjlighet.

För juridiska personer föreslås utöver detta även villkor för hur styrelsen ska vara sammansatt. I nuläget är huvudregeln att minst två tredjedelar av styrelsemedlemmarna eller bolagsmännen ska ha åländsk hembygdsrätt eller ha varit bosatta på Åland under minst fem år.

Enligt förslaget skulle det räcka med att minst en av de ordinarie styrelsemedlemmarna eller bolagsmännen har åländsk hembygdsrätt eller är bosatt i landskapet sedan fem år. Dessa personer ska ha anknytning till bolaget, till exempel branschkännedom eller annan relevant sakkunskap.

– För att undvika bulvanförhållanden, säger t.f. rättssakkunnig Rasmus Lindqvist.

Den tillfälliga näringsrätten hoppas man framöver ska fungera mer som en inkörsport för beviljade av permanent näringsrätt än vad som är fallet i dag.

– När man får en tillfällig näringsrätt ska den fungera som en femårig testperiod för att verka på Åland. Efter den femårsperioden förutsätts man ansöka om permanent näringsrätt, säger Rasmus Lindqvist.

På svenska

Vad gäller verksamhetsspråket föreslås att följande ska finnas tillgängligt på svenska: all kundservice, all information och dokumentation om försäljning av varor och tjänster, all marknadsföring och offentlig information samt handlingar gällande anställning och utförande av arbetet.

– Det viktiga ordet här är ”tillgänglig”. Det kan finnas på andra språk, men det måste finnas på svenska, säger Rasmus Lindqvist.

Det är dessutom fritt att använda andra språk i verksamhet som sker utanför Åland.

– Alltså kan vi ha ett företag som är beläget på Åland men som handlar med andra länder, och sköter all marknadsföring mot andra länder, på vilket språk man så önskar.

Den nya lagen föreslås inte tillämpas på sporadisk näringsverksamhet, det vill säga om den är en engångsföreteelse eller upprepas mycket sällan.

Straffbestämmelserna föreslås utökas för att göra tillsynen och efterlevnaden mer effektiv.

Ett annat förslag är att landskapsregeringen ska upprätta ett offentligt elektroniskt register över beviljade näringsrätter.

– Det föreslås för att allmänheten lättare ska kunna ta del av vilka bolag som har beviljats näringsrätt, säger Rasmus Lindqvist.

Inga risker

Harry Jansson ser inga risker med förändringarna för Åland och självstyrelsen.

– Det som kanske har gjort att man tidigare har varit så försiktig är att man inte har känt sig trygg med hur man ska manövrera.

Nu har det däremot funnits möjlighet att hantera både den politiska sidan och få de juridiska analyserna som behövs för att känna att förändringarna är hållbara, säger han.

– Vi vill lindra, för att göra systemet mer flexibelt för de åländska företagen. Näringsrätten ska inte vara ett hinder när man vill utveckla och söka nya marknader. Men vi vill samtidigt ha de sanktionsmöjligheter som behövs för att se till att näringsrätten ger det förväntade utslaget, det vill säga svenska på olika nivåer i det åländska samhället.

EU accepterade näringsrätten när Åland gick med i EU. Men enligt den så kallade stand still-klausulen får Åland inte göra fler inskränkningar än de som gällde vid inträdet.

– Här har vi från arbetsgruppens sida bedömt att vi har hittat en modell som klarar både den kommande lagstiftningskontrollen och de bedömningar som eventuellt görs av EU-kommissionen i framtiden, säger Harry Jansson.

Han säger att enigheten är stor om reformen, både inom landskapsregeringen och i den politiska referensgrupp som varit bollplank under arbetet.

– Vår förhoppning är att lagtinget, om några år om allt faller på plats, ska kunna anta en ny näringsrättslag.