Samtliga kommunstrukturer kommer att utsättas för stort ekonomiskt tryck. Den stora utmaningen blir att sluta det gap mellan kostader och inkomster som kommer att fortsätta öka på Åland.
Enligt PwC:s utkast förväntas intäkterna öka med 147 procent till år 2040 medan kostnaderna ökar med 223 procent – om enkommunsförslaget antas.
Oscar Lannerhjelm från PwC menar dock att utvecklingen i princip ser likadan ut oavsett vilket av förslagen landskapsregeringen väljer att gå vidare med.
– Det ekonomiska trycket som kommer uppstå till följd av demografins utveckling är oberoende av vilken kommunstruktur Åland väljer. Ni kan forma er lite hur ni vill.
En naturlig följd av kommunstrukturen skulle vara att se över det förslag om landskapsandelssystem som ligger, och där skulle inbesparingar kunna göras.
– Landskapsandelssystemet döljer en del behov. Det finns kommuner som inte kommer klara sig och vi måste titta på hur vi kan effektivisera Åland på bästa sätt, säger Nina Fellman.
I utkastet redogörs också en del andra fördelar en ny kommunstruktur skulle föra med sig.
Förutsättningarna för att skapa fungerande och hållbara kommunikationer ökar ju större kommunala enheter som bildas.
PwC menar dessutom att en samlokalisering av den generella servicen skulle vara en inbesparing.
Samtliga förslag till kommunstruktur skulle också leda till en stärkt kompetensförsörjning, ökad grad av specialisering, strukturerad verksamhetsutveckling och möjlighet till att dra större nytta av olika typer av stordriftsfördelar av såväl ekonomisk som kvalitetsmässig karaktär.
För Nina Fellman är det alla dessa aspekter som måste vägas mot varandra innan landskapsregeringen tar ett beslut nästa år.
– Det är nu vi måste ta oss själva i håret och titta på hur vi ska väga de olika grejerna mot varandra.
Kevin Eriksson