Centerns Harry Jansson slog larm om att fastighetsägare i skärgården kunde få en skattechock på över 10.000 euro för sina ägor när skatteverket räknade grunden för fastighetsskatten på ett annat sätt. I och med det satte en febril process igång hos landskapsregeringen (LR) för att hitta en lösning som sonar de åländska fastighetsägarna.
Nu har man tagit fram ett lagförslag där markägare som äger mer än en hektar mark som inte betecknas som tomtmark kan ansöka hos sin kommun om befrielse från fastighetsskatten.
– Genom lagförslaget, om lagtinget omfattar det, så kommer kommunerna få en möjlighet och en skyldighet att genom en ansökan från fastighetsägare ge en befrielse från de här väldigt stora höjningarna om fastighetsskatt. Det kommer kvarstå en väldigt liten del om några tior, maximalt 60 euro, för någon.
– Men de här orimligheterna ska vara hanterade med det här lagförslaget.
I kraft i höst
Finansministern berättar att om lagtingets behandling av lagförslaget går någorlunda snabbt ska lagen kunna vara i kraft innan fastighetsskatten ska betalas i höst.
– De personer som vill ansöka om befrielse i sin kommun ska kunna få ett positivt besked före det datum då skatten ska betalas för att man inte ska behöva betala den här skatten. Det är målet vi har.
Hur ser du på att Åland blev så taget på sängen av den här förändringen? Måste ni nu se till att det inte händer igen?
– Jag tror att alla förvaltningar, både vår egen och de på rikssidan har som mål att man ska hantera saker och ting så att invånarna känner till vad som pågår. Men det här är ju inte så att man gått in för någon ny praxis eller någon ny tillämpning av lagarna utan det är så att fastighetsägarna marker har varit felaktigt registrerade i registren. Och det är nu när man på rikshåll satt igång ett arbete som siktar på ett helt nytt system inför 2020 så har man upptäckt felaktigheterna. Nu börjar man tillämpa lagen som den ska tillämpas.
Inget drömläge
Att det blev så kort om tid för LR att ta fram det nya lagförslaget har varit påfrestande för förvaltningen.
– Inte är det något drömläge att behöva hantera det på det här sättet. Normalt vid skattelagstiftning borde man ha mer tid att analysera hur det påverkar individerna, men också kommunerna som i det här fallet är mottagare av skatterna.
Hur många är det som omfattas av beslutet?
– Någon exakt siffra har vi inte, men det är frågan om hundratals personer. Sedan är det olika stora områden man äger. Verkligheten kommer vara lite olika i olika kommuner. Någon kommun kommer att få hantera ett hundratal, kanske två hundra, men det här är bara efter en ganska ytlig blick på de preliminära tabeller som finns.
Ni har jobbat i rask takt med det här lagförslaget.
– Det kan man säga. I bland är det en fördel att ha en mindre och effektiv förvaltning. Den här gången fanns det lagberedningsresurser och en politisk vilja. Vi har haft ett bra samarbete med kommunförbundet och Mariehamns stad och enats om att vi går in för den här modellen nu temporärt för att med tiden kunna föra in det i de digitala systemen.
Samtidigt har det blivit många ”brandkårsutryckningar av den här typen under mandatperioden, är det en bra situation?
– Det visar sig att det blir problem när man har delade behörigheter, som vi har med skattefrågor. Vi kommer säkert stöta på det här i framtiden också, det finns brister med delad behörighet, säger Mats Perämaa.
Jonas Bladh