Matbanken kom till 2010 som ett samarbete mellan bland annat Rädda Barnen och flera församlingar på Åland. 2017 blev man en fristående förening som alltså hjälper dem som har en tillfällig eller längre tids ekonomisk kris med att få mat. Den mat som Matbanken delar ut kommer från åländska producenter, grossister, affärer och privatpersoner. Viss del är nödhjälpsmat från EU och med hjälp av ekonomiska bidrag kan föreningen även köpa in basvaror för att komplettera utbudet.Matbanken håller i dag till vid Ålandsbankens gamla kontor på Måsvägen i Mariehamn där behövande i normala fall får hämta mat en gång i veckan, barnfamiljer på onsdagar och ensamboende på torsdagar. – Men eftersom i princip alla våra frivilliga är äldre än 70 år försöker vi nu få lite spridning på besökarna. Så nu får man komma en gång varannan vecka, säger Susanna Olsson som är koordinator för Matbanken.100 i veckanUnder normala förhållanden kommer ungefär 100 hushåll och hämtar mat varje vecka, men i och med förändringen har man nu istället ett 60-tal besökare i veckan.Det är de frivilliga som hämtar och sorterar mat på onsdagar och torsdagar.– När coronaviruset slog till fick vi ganska stora problem eftersom alla våra frivilliga omfattades av restriktionerna för de som hör till riskgrupper. Samtidigt började alla ålänningar hamstra i butikerna vilket innebar mindre mat till Matbanken, säger Susanna OlssonEftersom större folksamlingar förbjöds kunde man inte heller ordna utdelningar. Under två veckor var därför Matbanken stängd.– Sedan började vi plocka ihop matkassar och köra ut dem. Under elva veckor körde vi ut fler än 500 kassar.Rear utUngefär 90 procent av den mat som Matbanken delar ut kommer från uppsamlingarna från och utanför matbutikerna på Åland. Därifrån har man tidigare fått ungefär ett ton mat varje vecka. Men samtidigt som coronaviruset satt verksamheten på prov har också matbutikerna till viss del ändrat sina strategier. I dag reas ”gammal” mat ut på ett helt annat sätt än man gjorde för bara ett år sedan, menar Lisbet Nordlund.– Det är visserligen bra men det betyder också att de har mindre svinn som Matbanken kan dra nytta av. Matbankens kassa, som består pengar från stöd och donationer, har under året därför varit mer belastad än tidigare.– Mängden mat vi får från butikerna har förvisso återhämtat sig, men det är ändå inte lika mycket som tidigare. Därför har vi behövt köpa in mer mat. Med nuvarande situation kan vi inte heller stå utanför butikerna och samla in mat från privatpersoner, säger Susanna Olsson och fortsätter:– Just nu har vi ett stort behov av råvaror, mat och hygienartiklar.Måste tänka långsiktigtÄn så länge räcker pengarna på kontot, men på sikt kan det bli tajt.– Matbanken har fått en del donationer den senaste tiden och det är vi oerhört tacksamma för. Samtidigt kan vi inte bränna allt på en gång, vi behöver tänka långsiktigt och budgetera så att vi kan fortsätta dela ut mat till behövande i framtiden, säger Lisbet Nordlund.Ännu har inte antalet behövande ökat till följd av coronaviruset, men Lisbet Nordlund tror att fler kommer att behöva hjälp i framtiden.– Tröskeln för att gå till församlingen och söka hjälp är nog ganska hög. Det är inte det första man gör. Men när vi levt med en arbetslöshet på den här nivån en tid och när räkningarna börjar hopa sig är kanske situationen en annan. Jag tror att vi kan se en ökning mot slutet av året eller i början av nästa år.Samtidigt konstaterar de att framtiden är väldigt osäker.– Matbanken handlar kanske inte heller om liv och död eftersom det finns andra skyddsfunktioner att falla mot i samhället. Men att veta att det finns mat att hämta gör nog att många slipper ligga sömnlösa, säger Lisbet Nordlund.

Kevin Eriksson