2017 påbörjades Ålands polismyndighets narkotikabekämpningsprojekt. Till projektledarrollen tillsatte man kommissarie Rasmus Friman, men i och med hans flytt för andra åtaganden i Finland den 1 maj avslutas nu projektet.– De första tankarna på ett sådant här projekt kom redan 2016, då vi och många andra noterade en ändrad attityd gentemot droger och stora narkotikamängder i omlopp. Vi funderade på vilka åtgärder som krävs för förändring och påverkan av situationen på riktigt, och kom sakta men säkert fram till att starta projektet, säger polismästare Maria Hoikkala.
Tre utredare tillsattes på heltid och en på deltid. Maria Hoikkala säger att man ville använda många åtgärdsverktyg för att få till en så bred förebyggnadsaktion som möjligt. Och hela polispersonalen drog sitt strå till stacken.– I två omgångar har vi haft besök från polismyndigheter i Finland som har berättat om sin narkotikabekämpningsverksamhet. Vi har verkligen försökt skapa ett ännu bättre samarbete med både finska och svenska sidan under projektets gång, och försöker arbeta på en bred front på alla nivåer. Trots att Rasmus nu försvinner vill vi självklart inte låta arbetet rinna ut i sanden, fortsätter Maria Hoikkala.
Duktig narkotikagruppPolisen ser ett klart uppsving för narkotikabrotten sedan 2015-2016. Bara förra året utreddes sju grova narkotikabrott i kontrast till tidigare års ett eller två. Narkotikabrotten visar inte på en minskad trend över huvud taget, menar Rasmus Friman.– I år har snart ett 50-tal fall av straffbart bruk av narkotika redan kommit in till polisen. Det finns mycket kvar att göra, men jag vill verkligen tacka polismästaren för möjligheten att leda projektet så här långt.
Rasmus Friman säger att det är skrämmande att allmänheten egentligen inte vet hur utbredd narkotikaproblematiken faktiskt är i samhället.– Våra beslagtagningar av droger har ökat markant, men det här är bara toppen på isberget. Det finns fortfarande stora mängder kvar som distribueras ute på gatan. Lyckligtvis har den åländska polisen en duktig narkotikagrupp, så jag hoppas verkligen att arbetet fortskrider på ett bra sätt.
Förra året avslöjades en stor droghärva, vilket medförde fängelsestraff för ett flertal inblandade.– Men det kommer nya personer in i drogbilden på Åland hela tiden. En stor del av de inblandade kommer från Sverige, trots att det även finns ålänningar som säljer i både mindre och större bemärkelser, så vi har valt att betona samarbetet med den svenska sidan, säger Maria Hoikkala.
Lagarbete  En nergång i åldrarna syns inte bland brukarna, menar Rasmus Friman, men samtidigt finns det en vetskap om att en hel del hasch och marijuana röks bland de åländska högstadieeleverna.– Jag tror att den åländska situationen på många sätt följer trenden i Finland. Attityden gentemot droger ändras hela tiden mot det sämre och så ser det säkerligen ut i Sverige också, säger Maria Hoikkala.
Eftersom mycket av narkotikan som finns i omlopp på Åland kommer från Sverige har man behövt skapa ett gott samarbete med svenska myndigheter under projektets gång.– Gränserna är väldigt öppna och drogtillförseln kan ske genom alla våra färjor, men också via flyg och post. Här på Åland är drogpriserna högre än i Sverige, så de inblandade kan faktiskt utnyttja de goda försäljningsmöjligheterna här, fortsätter Maria Hoikkala.
Drogstatistiken går upp och ner, säger Rasmus Friman, och när man kapar ett ben växer ett nytt fram någon annanstans.– Fältpersonalen och ungdomspolisen är otroligt viktiga i förebyggnadsprocessen, eftersom det är dem folk faktiskt träffar på ute i samhället. Det visar också på att det här är ett lagarbete från början till slut, säger Rasmus Friman.
Under sommaren tillsätts ingen ny projektledare, men i höst planerar man att ha allt i skick igen.– Trots att projektet tar slut nu avslutas inte kampen, utan vi vill försöka implementera projektet i vår dagliga verksamhet. Litenheten som finns på Åland är väldigt viktig för oss eftersom den möjliggör att vi kan åka ut till skolor och intresseorganisationer och prata om frågan. Det var någon som sa; ”Om man vill påverka på riktigt så ska man börja redan på dagis”, och det stämmer på många sätt, avslutar Maria Hoikkala.

Norah Lång