I förarbetena till den nya grundskolelagen, som ska ut på remiss i mars-april, öppnade landskapsregeringen (LR) för att samla stödfunktionerna i skolan till ett resurscenter. Nu vill man göra slag i saken. LR kommer att anlita Sandra Rasmussen och företaget Lighthouse för att genomföra en utredning om hur en samling av kompetenserna ska gå till.– Nu finns broschyren ”Stöd i skolan” som beskriver när en elev kan få stöd och vilka rättigheter elever och föräldrar har. Det var första steget. Det här blir det andra steget, att skapa en skolpsykologenhet, säger utbildningsminister Tony Asumaa.Tanken är att samla alla skolpsykologer i landskapet i en organisation. I dag är de spridda i kommunerna. Tanken är att det nya resurscentrumet ska skapa en sammanhållning.– Det har varit svårt att rekrytera skolpsykologer, för ingen vill sitta ensam. Nu vill vi samla resurserna och sedan jobbar skolpsykologerna mot sina kontaktskolor.KommunvariationerRekryteringsproblemen är en anledning, men LR menar också att dagens system har gjort att elevernas möjligheter till stöd varierar allt för mycket mellan olika kommuner och skolor, trots att rätten till stöd är skriven i lagen.– Det är stora skillnader mellan kommunerna. Lagen ställer samma krav på alla kommuner, men lagen efterlevs inte på samma sätt över hela landskapet, säger kansliminister Nina Fellman (S).– Nu lyfter vi upp det på lagnivå, barnens rättigheter till befogat stöd, säger lantrådet Katrin Sjögren (Lib).Om ett par månader är det tänkt att den nya grundskolelagen ska gå ut på remiss, för att sedan behandlas av lagtinget före valet i oktober. Också i den kommer de samlade stödresurserna att finnas med.– Det finns nämnt i grundskolelagen, och ska gå hand i hand så det blir synkat, säger Tony Asumaa.Kommunal behörighetAtt landskapsregeringen går in för att centralisera och samla skolpsykologerna är inte helt utan problem. Grundskolan är en kommunal behörighet, och skolpsykologerna är anställda av respektive kommuner. Tony Asumaa säger att arbetet kommer att genomföras i nära samarbete med skolornas huvudmän kommunerna, rektorer och skolpsykologerna själva.Men LR menar också att reformen är högt efterfrågad av föräldrar till barn med behov av stöd i sin skolgång.– Vi träffade föräldrar till barn med NPF-diagnoser (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) före jul. De vill ha ett resurscenter, de vill ha tydligare lagstiftning och det var väldigt bra att få höra de här föräldrarna som jobbar för sina barn. De ser att det är väldigt stora skillnader i kommunerna vad man har för resurser och hur man hjälper de här barnen, säger Katrin Sjögren.Stöttar ekonomisktEn omorganisation av stödfunktionerna inom grundskolan riskerar, förstås, att kosta en del pengar. Här är LR beredda att gå in och stötta kommunerna ekonomiskt.– Kan LR hjälpa till att neutralisera kostnader så ska vi göra det. Ingenting är gratis, men det kommer finnas i betänkandet till budgeten för 2020, säger Tony Asumaa.Däremot ser han inte att samordningen ska ske i formen av ett nytt kommunförbund, även om han i dag inte kan ge svar på hur det hela ska organiseras.– Det ska utredningen visa. Men vi ska inte bygga en ny KST-koloss.Sanna Rasmussens utredning ska lämnas till LR i augusti varefter den politiska processen för att förverkliga resurscentret tar vid.– Alla ska få samma rätt och samma utbildning på hela Åland, säger Tony Asumaa.Jonas Bladhjonas.bladh@alandstidningen.axtel: 26 638

Jonas Bladh